Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emil Liedgren. Wallins läroår som psalmdiktare 1806—1812. Med en inledning om religionens plats i sjuttonhundratalspoesien och den estetiskt motiverade psalmboksreformen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
wallins läroår som psalmdiktare 25 i
som ödmjukt underställer dennes »upplysta blick» sina poetiska
försök och efterkommer hans korrigerande anvisningar.1 När han
i Föresången till sina Öfversättningar från latinska skalder (1806)
kallar sig »af Leopold och Flaccus lärd», så är denna beteckning
alldeles öfverensstämmande med sanningen. Den obegränsade
underkastelse, Leopolds vittra domslut-ännu denna tid kunde
påräkna bland de unga, tar sig uttryck i de ord, hvarmed Wallin
öfver-sänder sin idyllsamling Barnlekar den 2 januari 1804: »Jag
afbi-dar . . ., med bäfvande hopp, det mogna utslag, jag tacksamt skall
vörda, antingen det tilldömde mina försök någon gnista af en
talang, som lönte mödan att odla — eller om genast vid
Sånggudinnornas tempelport den oinvigda främlingen borde mötas med dessa
Sacerdotens ord: odi profanum vulgus et arceo».2 De bref, i hvilka
Leopold besvarade sin nye lärjunges devota
underdånighetsbe-tygelser, ville denne enligt egen försäkran »alltid värdera som
reglementen för sina poetiska excursioner här i verlden».3 I hvilken
riktning »den store Domaren öfver Vitterhet och Smak» lät sina
anmärkningar gå, kan man finna af ett par ställen i Wallins bref.
Det var isynnerhet förmaningar till större enkelhet (jämför
Leopolds Bref om Poetisk Stil) och —• i fråga om
horatiusöfversätt-ningarna — större trohet mot originalens text, alltså till en del
samma erinringar, som Hammarsköld och Livijn längre fram gjorde
mot Wallins parafraserande tolkningsmetod. leke utan intresse
är en passus i ett bref från jan. 1805, där det är fråga om en
grafskrift, hvari Wallin användt ett par romantiskt klingande ord,
(:rosenläger och jubelröst), som Leopold tydligen klandrat. Wallin
ger genast med sig och stryker hela strofen, där de farliga orden
stå.4 I en enda liten detalj kan man här skönja motsättningen
mellan den akademiska, abstrakt rationella och den romantiska,
musikalisk-mystiska smaken. »Rosenläger» härstammar förmod-
1 I Dagligt Allehanda 1803, n:r 294 (23/is) nämnes »magister Wallin
från Upsala» bland »Ankomne Resande som bo på Källaren Freden». Att
Wallin vid detta tillfälle uppvaktat Leopold framgår af hans första bref till
denne, dat. 2 jan. 1804, (liksom de nedan citerade nu i Brinkmanska arkivet
å Trolle-Ljungby), där han tackar »för all den ynnest Herr Kanslirådet
behagade visa mig under sidsta Stockholmsvistelsen».
2 Jfr KA 1910, sid. 60.
3 Bref frän Wallin till Leopold, dat. s/2 1805.
4 Tydligen är det fråga om den först i Upsala Tidning 1804 n:r 35
(1 dec.) införda dikten Minne af Fru Hedvig Johanna Hierta, född Schmeér,
hvars första strof börjar:
Kyrkohist. Årsskrift 1915. ,y
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
