Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emil Liedgren. Wallins läroår som psalmdiktare 1806—1812. Med en inledning om religionens plats i sjuttonhundratalspoesien och den estetiskt motiverade psalmboksreformen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
wallins läroår som psalmdiktare
25 i
dragas i tvifvelsmål. I sin meritförteckning hade han hänvisat till’
det nyligen utgifna arbetet, hvars profana karaktär ingalunda
utgjorde något minus i dess egenskap af merit för en teologisk
lärarplats. Den Wallinska diktsamlingen präglades ju för öfrigt af
en afgjordt moralisk anda, som gaf den ett vida mer prästerligt
tycke, än åtskilliga andra af präster utgifna vitterhetsarbeten från
ungefär samma tid, t. ex. D. E. Gravallius’ tvetydiga produkter.1
Och när Nils von Rosenstein 1811 välkomnade Wallin vid dennes
inträde i Svenska Akademien, kunde han i det hela med godt skäl
vitsorda den etiska halten i den nye ledamotens diktning: »från
eder penna har ingen rad flutit, som af manliga och för dygden
nitiske Domare skall missgillas. »2
Så hade Wallin sorgfälligt följt den grundsats, som
Mallmin-Svedelius i De abusu licentiæ poëticæ och han sj älf i sin
Horatius-dissertation förfäktat, att en uppåtsträfvande ung skald måste
grundligt studera och flitigt imitera den klassiska forntidens
författare men därvid hålla sig fri från de moraliska svagheter och
brister, som stundom vidlåda deras verk.
Innan vi lämna Wallins studietid, återstårjdet att kasta en
blick på hans religiösa åsiktsbildning och de inflytelser, som
därvid gjorde sig gällande.
Härvid är först att märka, att han genom härstamning och
barndomsintryck måhända stått den gammalsvenska lutherdomen
mindre nära, än man i förstone kunde vänta af en Dalarnes son.
Genom modern och hennes släkt ingingo förmodligen i hans
fostran vissa element af den bildade medelklassens känslo- och
tankelif, och det är väl ej omöjligt, att t. ex. mormodern, som var
officersdotter och tillbragte sina sista lefnadsår i det wallinska
hemmet, kunnat tillföra detta en del upplyst och känslofull fromhet,
af annan typ än den gamla massiva ortodoxien.3 Redan i de
tidigaste alstren af hans penna är religiositeten, då den förekommer,
neologiskt färgad eller utsmyckad i antikiserande vändningar.
Särskildt fäster man sig vid den humanisering, som de kristna
idéerna undergått. Tegnér förtäljer i sitt inträdestal i Svenska
Akademien, att för honom Oxenstiernas Oskuldens Religion »alltifrån
1 Ljunggren, Sv. Vitt. Häfder III, sid. 502 f. Jfr I, sid. 108, noten.
2 Sv. Akad. Handl. fr. 1796, del VI, sid. 26. — Jfr KÅ 1910, sid. 59 f
3 Detta antagande kompletterar min tidigare framställning i KA 1910
sid. 63 0111 en sentimentalt färgad kristendomstyp i Wallins barndomshem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
