- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Sextonde årgången, 1915 /
344

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - Efterskrift till föregående meddelanden af Ernst Hj. J. Lundström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

3 22

meddelanden och aktstycken

fessor J. Stalenus i Upsala erhöll sin superintendentsfullmakt.1
Vikarierna under detta interregnum voro mindre betydande män,
föga lämpliga att anställa den behöfliga visitationen på Ösel. I
Estland däremot fanns den nyssnämnde utmärkte biskopen, som
genom sin föregående verksamhet tillfullo hade ådagalagt sin
kompetens som kyrklig organisatör och styresman. Hvad var då
naturligare än att svenska regeringen uppdrog just åt honom att söka
sätta den nyförvärfvade öns kyrkoväsende i tillfredsställande skick?
Att förbindelsen med Estland dock blef af helt och hållet efemär
art, därom vittna ju, såsom vi redan haft anledning påpeka, i sin
mån d:r Westlings egna meddelanden. Inom några år upplöstes
det städse ytterst lösa personella sambandet med Estland,
hvarefter Ösel, ehuru det synes hafva varit tämligen fristående till sin
förvaltning, likvisst måste i så väl ecklesiastikt som judiciellt
afseende anses hafva hört till Livland.

Att Ösel i kyrkligt hänseende om än icke genast, så dock några
få år efter Brömsebrofreden samt i alla händelser under senare
delen af iöoo-talet intill svenska tidens slut bör räknas till Livland, är
för öfrigt en mening, som jag icke är ensam om. Den delas äfven af
framstående baltiska forskare.2 Den omständigheten, att Ösel på
grund af sitt mera afskilda läge erhöll såväl egen superintendent som
egen guvernör, behöfver nämligen alldeles icke anses som ett hinder
för att hänföra ön till Livland, dit den som nämndt räknas än i dag.
Äfven Riga stad hade ju både egen superintendent och egen
guvernör, ehuru Livland i sin helhet stod under egen superintendent
(från och med J. Fischer kallad generalsuperintendent) och egen
generalguvernör. Det var ju just »Gouverneuren i Rhiga sampt
öfwer wendiske och PernauskeCreitzen i Lijffland Anders Erichsson »,
som d. 26 sept. 1645 erhöll i uppdrag att å K. Maj :ts vägnar mottaga
Ösel af danskarna3 samt därefter (d. 2 okt. s. å.) erhöll kungl,
fullmakt att vara guvernör öfver Ösel.4

D:r W:s uppgift, att Ösel hade »egen öfverdomstol, som under
ifrågavarande skede ej lydde under hofrätten i Dorpat», är icke rik-

1 Se min afhandling, s. 120, 124—126.

2 Så t. ex. har jag mig bekant, att P. Bærent i Arrasch, som sedan flera
år på uppdrag af den livländska evangeliska kyrkan är sysselsatt med att
utarbeta en större matrikel öfver Livlands kyrkor och präster, ämnar i sitt
arbete medtaga äfven Osels präster under senare delen af 1600-talet och
därefter.

3 R. R. fol. 603 ff".

4 R. R. fol. 768 ff.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:05:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1915/0354.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free