Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - Kyrkliga och kulturella interiörer från storhetstidens uppryckningsarbete. Utdrag ur Joh. Rudbeckii domkapitels- och visitationsprotokoller 1619—1628. Medd. af B. Rud. Hall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
meddelanden oc.h aktstycken 3 1 9
som lydha till Muncketorp uthi hvilket the begära att låta läggia
sigh till Bergz sokn. Sententia. Effter thett heela Muncketorps
sokn tagha sin vedh och timber på förbe[mel]de bönders skogh som
liggia tillhopa med Bergz sokn, och i Muncketorp faller stoor
gäst-ning så skötz saken up till thes man fåår höra bådhe parterna; äre
the tå tillfridz och villia mista the bönder så skall skrifuas till
konungen ther om.
0/0. I. [För den från processerna mot biskop Bellinus bekante
kyrkoherden Martinus Andreæ Dalekarlus i Dingtuna föreslog [-domkapitlet]-] {+dom-
kapitlet]+} i. Att han skulle bidia Samuell Christofferson,1 och the
andra S[aligh] Biscopens omvårdnader, och bekenna, att han hadhe
giordt then salighe herren orätt medh sådana ährerörighe
beskyld-ningar och bekenna att han inthett annatt veett än ähra och gott
mz then salighe herren, och inthett annatt heller tala om honom
på hans mull, eller tilstädia sijn hustru och barn annorlunda giöra,
och ther på gifua sijn skrifteligha obligation, såsom ock M.
Stephanus2 i sitt breff begäratt hafuer. Ther till svaradhe Dominus
Martinus, att han ingen skrifteligh obligation gifua ville, uthan elliest
mundtligha förlijkas medh salighe biscopens arfuingar, och
mundt-ligha thessa vilkor uthloffua; hvar thett icke skedde så ville han
väll thenna saken medh them vijdhare uthföra. Tå lästes up then
domen som var fält vidh tinghet i Dingtuna om samma saale, och
sadhes, att han icke hadhe allenast till att protestera medh then
salighe herrens arfuingar, uthan medh laghläsaren och heela
nämb-den. Tå svarade Dominus Martinus, att the hadhe inthet rätt
dömdt vidh tinghet, och ban tvijkadhe huru Hans Olson
laghfö-raren hadhe fått hårades signet under förbe[mel]de dombreff, och
att honom var orätt skeedt, men inthett salighe Biskopen. Tå
bleff han åter tilfråghat om han viste någhot nytt emot then
salighe herren. Han svaradhe neij, uthan the gamble saker vill jagh
drifua. Tå svarades: Effter the gambla saker äre nogh
ransa-kade vidh häradz tingh och tilförende här i capitulo aff Episcopo
Wexionensi3 och många andra lärda män, så giordes icke behoff
att vijdare ther om någhon dom här fälla, uthan vill Dominus Mar-
1 Stadsskrifvare i Västerås, sonson till Bellinus. Om Martinus jfr "/,,
1619, 2; % 1620 III, IV; 1631 19/i, 20/i- Hans och hans familjs motstånd
brytes s. å. "/„.
2 Bellini son. Jfr 1619 s/0, 3.
3 Petrus Jonæ Angermannus. 1617 var ban närvarande i kapitlet. Jfr
mskr.-volymen A / 2, s. 34, 36—37, VDP. Han hade varit kyrkoherde i
Arboga till 1595.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
