Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, anmälningar och granskningar - Den nederländska lutherdomens historia. Litteraturöfversikt af Hj. Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6 littf.raturöfversikter
past haft någon utpräglad karaktär, och de som direkt hörde till
»kyrkan under korset» kunde knappast uppskattas till mer än
2,000. Men efter 1560 tog den reformerta strömningen intensiv
fart, med ifrig propaganda. Under trycket från katolicismen
hade klyftan mellan dem och lutheranerna ej blifvit synlig; så
mycket starkare trädde den i dagen, då med 1560-talet en tid af
religionsfrihet syntes komma. Den politiska frihetsrörelsens män,
som ännu mestadels voro katoliker, måste söka stöd i det
protestantiska Tyskland; Oraniern fann det då klokt anbefalla
Nederländernas protestanter att ansluta sig till den rättsligt erkända
augsburgiska bekännelsen. På ett möte i Brüssel 1564
öfver-tygades Guido de Bray m. fi., att de reformerta kunde antaga
Wittenberg-konkordian, som ju Bucer underskrifvit. Men de
Bèze afrådde från Genève ifrigt Antwerpenborna att gå med; och
de beslöto följa de Bèze. Oranierns första försök att samla
neder-ländarna under augsburgiska bekännelsen misslyckades 1565.
Nu började den unga adeln emellertid öfvergå till
protestantiskt tänkesätt, och jäsningen utbredde sig. 29 dec. 1565
uppspikades i Brüssel den bekanta paskillen »Herna, herna, herna»,
som satte lavinen i gång. I Antwerpen gingo de reformerta
radikalt fram; då lutheranerna ej ville följa med så långt,
uppenbarades för ali världen den förut dolda tudelningen af Antwerpens
protestanter. Pont ger en detaljrik skildring af händelserna i
Antwerpen detta ödesdigra år. Det visade sig, att kalvinister
och katoliker voro ungefär jämnstarka i staden, som räknade
öfver 100,000 invånare (15,000 stridbara på hvardera sidan), under
det att Pont uppskattar lutheranerna till blott omkr. 4,000. Dessa
senare funno det nu ändtligen nödvändigt att organisera sig till
en församling. Den bestod af tre nationer: tyskarna,
Östersjöfolket och stadsborgare; majoriteten var utlänningar. Så ock
bland de lutherska predikanter, som nu strömmade till och
uppställde agenda, trosbekännelse etc. för den nya församlingen.
Deras inflytande bland folket blef därför äfven nu litet; så klagar
den lutherske Ludwig af Nassau, att »bland 10 af deras
predikanter är knappt en som talar vårt folkspråk». Lutheranerna blefvo
i det hela främlingar i Nederländerna.. Skillnaden från
kalvinisterna växte, då Flacius kom dit och hans inflytande ökades;
i den mot slutet af 1566 färdiga konfessionen trädde skillnaden
från de reformerta i nattvards- och ubikvitetsläran i förgrunden.
Under den tiden ökades den politiska spänningen. Jan. 1567
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
