Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, anmälningar och granskningar - Den nederländska lutherdomens historia. Litteraturöfversikt af Hj. Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
anmälningar och granskningar
II
slut på grund af det politiska läget, 1572, hvarpå Woerden slöt sig
till det holländska förbundet. Den ledande predikanten blef
Johannes Saliger, en själsfrände till Flacius; en annan liknande
predikant Joh. Ligarius tillkallades 1573. Sedan Woerden på ett
glänsande sätt uthärdat den ettåriga spanska belägringen 1575—
76, skref Saliger härom en beskrifning, hvari han framhäfver, att
församlingen i Woerden var den enda i Nederländerna som följde
Kristi ord, d. v. s. höll augsburgiska bekännelsen. Så funnos i
Nederland 1576 en dold luthersk rörelse i Antwerpen och en öppen
luthersk församling i Woerden under Saligers ledning.
Under tiden skedde emellertid en epokgörande utveckling
för lutherdomen i Nederländerna — utanför landet, bland de i
Tyskland landsflyktiga nederländame. Därom handlar kap. 2.
Den nederländska lutherska flyktingsförsamlingen i Aachen blef
här vägvisande. 1571 möta vi den existerande; den utgjorde den
sammanhållande länken för kedjan af lutherska församlingar
eller bekännare i Köln, Hamburg, Frankfurt etc.; först med
30-åriga kriget tillintetgjordes den. Här gjorde sig Flacius’ inflytande
helt gällande. Flacius ville, med åberopande af den unge Luther
före bondekriget, tillåta lutheranerna att bilda hemliga
lconven-tikelkyrkor. Under det att de antwerpiska lutheranerna höllo
sig till den äldre Luther, följde de till Aachen och Köln flydda
antwerparne och holländarne den unge Luther och Flacius. De
organiserade en »huiskerk» — den specifikt lutherska
motsvarigheten till det reformerta »kerken onder het kruis». Saliger sökte
införa formen i Holland.
Från Aachen och Köln utgick med säkerhet ett stort inflytande
på de senare nederländska lutherska församlingarnas organisation.
När flyktingarna 1576 återkommo till Antwerpen, stiftade de äfven
där en huskyrka. När Amsterdams lutherska församling bildades
ynder Ligarius’ medverkan (se nedan), ordnades en »huskyrka».
Så förbundos slutligen lutheranerna med små afvikelser genom
en lika ordning. Utan strid gick det ej. De kvarblifna
antwer-parna uppsatte 1579 en skrift, hvari de sökte visa, att huskyrkor
1) stredo mot Luthers vilja, 2) stredo mot evangelieförkunnelsens
art, 3) saknade ett uppenbart och rätt ämbete, 4) icke nu finge
anpassas efter det sätt, hvarpå apostlarna på sin tid predikade
i husen. På båda sidor utspelades sålunda Luther som
auktoriteten, utan sinne för växlingarna hos Luther själf. Härmed
började den inre lutherska strid, som praktiskt sedt slutat med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
