Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, anmälningar och granskningar - Den nederländska lutherdomens historia. Litteraturöfversikt af Hj. Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ii). litteratur öfversikter
svann äfven den. Det fanns icke längre någon luthersk kyrka
i Antwerpen; först i ig:de århundradet skulle med ny invandring
af tyskar och svenskar lutherdomen återkomma. — Antwerpens
fall betydde förödelsen för öfriga lutherska kyrkor i södra
Nederländerna, bl. a. församlingen i Brüssel, som säkert existerade från
1579. För norra Nederland blef detta så till vida en vinst, att
just genom de sydnederländska lutheranernas förskingring dess
egna lutherska församlingar uppkommo. Orsakerna till den
sydnederländska lutherdomens undergång ligga i det redan sagda.
Det var epigonernas lutherdom. Man satte lärans formulering
framför energisk propaganda. När lutherdomen fick frihet i
Antwerpen, gjorde Saligers fanatism det omöjligt för andra
predikanter; inga kraftiga populära personligheter funnos, som kunde
vinna folket. Medan lutheranerna söndersletos af inre tvister,
stodo de reformerta som en sluten enhet, med väldiga folktalare
och nationell politik. För de reformerta var Oraniens sak deras,
hans triumf deras triumf; öfver lutheranerna låg den skugga, som
fallit i Antwerpen den beryktade 13 mars 1567. Lutherdomen
var alltfort icke-nationell, däri låg innerst förklaringsgrunden till
dess ringa framgång.
Kap. 5 behandlar Amsterdams lutherska församling till 1605.
Under det att nederländarna reste sig mot Spanien, förblef
Amsterdam egendomligt nog en spansksinnad katolsk stad. Ej ens
pacifikationen i Gent 1576 ändrade detta förhållande. Först 1578
slöt sig Amsterdam till Oraniern. Då kom ock reformationen med
fart; inom några månader var Amsterdam en reformert stad. Där
hade funnits några, som 1567 sympatiserade med Confessio
Augustana (se ofvan); äfven dessa tillhörde nu de reformerta. Närmast
var det katolikerna, som fingo lida af förändringen; men i framtiden
skulle äfven protestantiska åskådningar få pröfva trycket af att
Amsterdam blef helt reformert. Främst gällde detta lutheranerna.
Efter Antwerpens fall 1585 kommo lutherska flamländare flyende
bl. a. till Amsterdam och organiserade där en liten huskyrka, omkr.
1587. Antwerparna hade från sin hemstad erfarenhet af, att det
var praktiskt möjligt för två kyrkor att lefva bredvid hvarandra;
den allmänna idén, att ett land, en stad måste ha en kyrka, som
vore statskyrka, hade hos dem förbleknat; därför ansågo de sig
kunna stifta en egen kyrka äfven i Amsterdam. Men nyssnämnda
idé var lefvande hos de reformerta, som förde frihetskampen; så
sökte de snart undertrycka de lutherska. Att dessa icke krossades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
