Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, anmälningar och granskningar - Den nederländska lutherdomens historia. Litteraturöfversikt af Hj. Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
anmälningar och granskningar
iI
berodde bredvid deras öfvertygelsefasthet på två ting: de funno
sitt mesta anhang bland Amsterdams rika utländska, främst tyska,
köpmän, hvilkas inflytande och ekonomiska bärkraft voro stora,
och de hade hjälp af — Öresundstunneln. Dennes stora vikt
för den holländska republiken gaf den lutherska danske kungen
tillfälle att med kraft skydda sina trosförvandter i Amsterdam.
Förföljelsen inskränkte sig ock mest till diverse böter. 1592 kunde
Amsterdams lutheraner antaga en ordinantia »van der hyskerchen
der christelycker gemente onder het Cruys der Ausborgsche
Confessie toegedaen», som väsentligen uppsatts af Ligarius (se
ofvan). »Därmed hade Amsterdams lutherska kyrka fått fast
organisation efter mönstret från Aachen etc.; 7 april 1592 kan
betecknas som dess egentliga stiftelsedag. Hvad de
nord-nederländska lutheranerna under sin goda tid aldrig gjorde, det utförde
de landsflyktiga flamländska lutheranerna. •— Naturligen sönderslets
snart äfven denna församling af inre strider. En from man Van
d. Populier ansåg sig af Gud kallad till profet och framförde redan
stiftelseåret 1592 egna meningar om arfsynden etc.; Pont ger en
utförlig redogörelse för denna strid och dess följder, bl. a. huru
de lutherska genom striden med de flamländska populieristerna
drefvos under mera tyskt inflytande. Så t. ex. kom Antwerpens
församling att uppsätta konkordieboken som rättesnöre för
predikanterna; detta skedde under inflytande af de tyska element,
som hade sina förbindelser i Hamburg. Högt sattes ock Reynas
antwerpiska katekes. Den inre kraften i församlingen växte,
tack vare ej minst nyssnämnda ordination, som för lång tid kom
att reglera Amsterdams och andra lutherska församlingars lif.
Som drag i denna 1597 reviderade ordinantia, hvilka afveko
från den till grund liggande antwerpiska af 1578, kan anföras
ej blott nyssnämnda ställning till konkordieboken, utan ock
anordningen, att man vid tvister skulle ställa afgörandet under ett
utländskt universitet. Här belyses, huru lutherska kyrkan var
teologkyrka, ej lekmannakyrka. Under lång tid fingo ock de tyska
universiteten stor betydelse för Nederländernas lutherska kyrka.
Lyckligtvis tänkte nederländska folket vid reformationens
början liksom Luther själf annorlunda om de teologiska fakulteterna,
utropar Pont. Men vid 1500-talets slut blef Amsterdams
lutherska kyrka allt tydligare en tyskfärgad, som icke passade till det
egentliga amsterdamska folklifvet och där ej heller fick någon
betydelse. Så kommo ock under 1600-talets första år nya förföl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
