Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, anmälningar och granskningar - Den nederländska lutherdomens historia. Litteraturöfversikt af Hj. Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 litter aturöfversikter
I
jelser från de reformerta, hvilket nödgade lutheranerna att 1603
inlämna en trosbekännelse till magistraten, särskildt om Kristi
person och ubikviteten; en bifogad skrifvelse sökte försvara deras
förra hållning i Antwerpen. Dat hade kanske gått bra. Men
olyckan ville, att den lutherska stridsteologen i Hamburg Filip
Nicolai, hvilken t. o. m. i sin katekesundervisning beskyllt
kalvinisterna för att tillbedja djäfvulen i st. för Gud, grep in med en skrift
till försvar för de evangeliska kyrkorna i Holland; denna började
med beskyllningen, att kalvinisterna närmade sig den turkiska
gudsdyrkan; deras frihetskrig mot Alba och Spanien fördömdes i starka
ordalag, o. s. v. Att denna skrift ej stärkt de holländska
lutheranernas ställning i sitt land, är klart. De lutherska flamländamas
hållning 1567 kallades till nytt medvetande och gjorde
Amsterdams lutheraner ytterligt misstänkta; lutherdomens ställning i
Holland blef allt fort främlingens, äfven om dess antal sakta men
säkert växte.
Med 1604 kommo gynnsammare yttre förhållanden.
Därefter kan man icke vidare tala om egentlig förföljelse af lutheranerna
i Nederland, äfven 0111 Staterna officiellt ej erkände stiftandet
af egna lutherska församlingar. Man kände nu behofvet af
sammanslutning. Så utfärdade den amsterdamska församlingen 25
aug. 1605 en skrifvelse till de andra lutherska församlingar, hvilka
då bestodo organiserade i Nederländerna, och hvilka alla med
undantag af Woerden bildats genom flyktingar från Antwerpen —
Woerden, Haarlem, Leiden, Rotterdam och Middelburg (af Pont
behandlade i kap. 6) — att sända hvardera en predikant och en
eller två deputerade till en gemensam synod i Amsterdam för att
ordna den lutherska kyrkan. Amsterdams kyrka hade redan från
en tid förut genom sin förmögenhet och förbindelse och stadens
betydelse de facto fått en ledande ställning, vid prästbeställningar
etc.; den kunde därför taga initiativet. Den 30 aug. 1605 mötte
den första lutherska synoden samman. Man skulle få enhet i lära
och ceremonier. Mycket uppnåddes ej under de två dagarna,
som synoden varade. Synodens betydelse blef att uppvisa önskan
inom Holland af enhetlig organisation och att fastare grunda
Amsterdamkyrkans ledande ställning. Denna växte ock från
100 döpta år 1604 till 436 år 16x8, tack vare stadens och handelns
blomstring; kontribuanternas tal växte från 67 till 248. Det var
nu man beslöt en öfversättning af Luthers bibel genom
sekreta-rius Petrus Meesterman (se ofvan). Församlingen blef tillflykts-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
