Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, anmälningar och granskningar - Eduard Meyer. Ursprung und Geschichte der Mormonen. Mit Exkursen über die Anfänge des Islams und des Christentums. Mit fünf Abbildungen. Halle 1912. Eduard Meyer. Mormonerna, deras ursprung och historia. Bemyndigad öfversättning af August Carr. Med förord af författaren. Stockholm 1914. Anmälda af Herman Lundström - J. Schnitzer. Savonarola im Streite mit seinem Orden und seinem Kloster. München 1914. Anm. af Hj. Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANMÄLNINGAR OCH GRANSKNINGAR
iI
Genom förbiseende hafva ett par inadvertenser medsläpats
i den svenska upplagan, ehuru de af förfin själf blifvit rättade.
Så uppgifves sid. 160, att »den mest egendomliga byggnaden i
Saltsjöstaden», den s. k. stiftshyddan, fullbordades år 1870, medan
det i verkligheten skedde tre år tidigare eller redan 1867. Sid.
5 hafva i det tyska originalet utfallit några viktiga ord om att
»7’Åe Doctrinc and Covenanis» inom mormonkyrkan åtnjuta rent
af kanoniskt anseende, öfversättaren har icke rättat denna
lapsus. — En läsare af endast den svenska upplagan lår ej heller till
följd af uteslutningen af not 1 sid. 5 reda på, att »The Pearl of Great
Price» etc. likaledes bland mormonerna åtnjuter verkligt
kanoniskt anseende. — En brist i den svenska upplagan är, att
icke originalupplagans synnerligen karakteristiska och intressanta
illustrationer blifvit medtagna.
Ldm
En ny Savonarola-studie.
J. Schnitzer: Savonarola im Streite mit seinem Orden und
seinem Kloster, J. L. Lehman, München 1914, 108 s., 3 M.
Allt sedan den kände italienske historikern P. Villari kom
med sitt banbrytande stora arbete om Savonarola (Storia di
Girolamo S. 2 bd 1859—61, 3 uppl. 1898), ha forskningarna och
uppfattningarna af denne medeltidens siste berömde martyr lifligt
brutit sig mot hvarandra. Särskildt ha amerikanare allt ifrån
inkvisitionens historiker Lea intresserat sig för Savonarolas historia
och äfven lämnat icke få värdefulla bidrag. För den viktigare
litteraturen hänvisas till förteckningen i min »Senare Medeltidens
Kyrkohistoria» 1914. Ingen forskare efter Villari kommer
emellertid i betydelse upp mot den från modernistriclerna i München
bekante, de facto från sin professur afsatte katolske
kyrkohistorikern Joseph Schnitzer. Allt sedan 1902 ha hans bidrag till
Savonarolaforskningen duggat, vanligen oansenliga till omfånget
men klargörande den ena efter den andra af de mest omstridda
problemen med hjälp af kritiskt tillgodogörande af samtida
italienska källor. För Schnitzer tog därunder Savonarola allt mera
gestalt af en idealtyp för katolsk modernism; han var hvarken
kyrkootrogen eller half lutheran; utan han gick under genom sin
trohet mot den äkta katolicismen. Bland de nya synpunkter,
som Schnitzer gjorde gällande, låg särskildt värde i påpekandet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
