Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, anmälningar och granskningar - J. Schnitzer. Savonarola im Streite mit seinem Orden und seinem Kloster. München 1914. Anm. af Hj. Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ii). litteratur öfversikter
att hufvudpunkter! i kampen om Savonarola gällde dennes ställning
till dominikanorden; S. had brutit sitt kloster ut ur den laxare
lombardiska kongregationen och sökt få Dominikus’ verkliga
fattigdomsideal realiseradt i en ny kongregation; påfvens
befallning att upplösa denna ställde S. i valet mellan att offra sin själ
eller sin lydnad mot kyrkans hufvud; så måste han gå under. —
Dominikanordens förfall kom genom Schnitzers forskning i skarp
belysning. Dess nu arbetande historieskrifvare, pater P. Mörtier,
hvars Histoire des maltres généraux de 1’ordre des frères prëcheurs
hunnit ett stycke in på’nyare tiden, fann ordens försvar nödga
till skärskådande af fallet Savonarola. Mortier sökte så i bd V
af nyssnämnda arbete uppvisa, att den lombardiska
kongregationen tillhörde observanterna och stod högt i religiöst-sedligt
afseende. Savonarolas separation kan icke lia berott af reformbehof
Titan blott af hans personliga maktlystnad, parad med ett oklokt
stegrande af försakelsen öfver det rimligas gräns. Det synes
åtminstone delvis ha varit Mortiers framställning, som kallat
Schnitzer till förnyad forskning om denna centralpunkt i Savonarolas
historia. I sin här anmälda bok (som ej inrangerats som en del i
hans föregående »Quellen und Forschungen») ger han en sällsynt
klar och öfverbevisande teckning, med åtskilliga öfverraskande
nya forskningsresultat, hvilka ännu ej funnos tillgängliga, när min
»Senare Medeltidens Kyrkohistoria» trycktes. En kort antydan
om hufvudpunkterna i Schnitzers framställning må här vara nog.
Först ger han i två kapitel en kortfattad men intressant
framställning af dominikanorden från stiftandet till 1400-talet och af
i400-talsreformen med dess tudelning äfven af denna orden i
observantgrenen och konventualerna. Den, som ej har tillgång till
Mortier, kan här få dennes viktigaste rön och synpunkter
återgifna eller kritiskt skärskådade. En hufvudsynpunkt för
Schnitzer är att påvisa, hurusom motsatsen mellan Dominicus’ äkta
fattigdomsideal och den förvärldsligade konventualismen skapade
en liknande strid inom dominikanorden som den kända striden
mellan konventualer och spiritualer inom franciskanorden. Tredje
kapitlet ägnas ock åt en parallell med utvecklingen inom
franciskanorden, hvarvid särskildt den nu från historisk forskning afstängde
Holzapfels utmärkta handbok till franciskanordens historia (1909)
utnyttjas.
I fjärde kapitlet föras vi så till Florens. Under förra hälften
af 1400-talet hade dominikangeneralen Texier med Eugenius IV:s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
