- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Sextonde årgången, 1915 /
45

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, anmälningar och granskningar - Den moderna frikyrkorörelsens framväxt. Öfversikt af Hj. Holmquist

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

anmälningar och granskningar

■ qI

dock bevarar öfver till 1500-talets England åtskilligt af Wycliffes
nonkonformistiska anda. När lutherdomen kom, hade lollarderna
fyllt sin uppgift. Och i själfva verket, genom Luther gaf
kontinenten tillbaka till England, hvad den därifrån fått genom
Wycliffes verk. Från W:s lampa hade den kontinentala reformen
fått sin första gnista. Hopsmältandet af lo]larderna och
protestantismen var blott återföreningen af två strömmar, hvilka
ursprungligen kvällt fram ur samma källa.

Med Henrik VIII kom »kvasi-reformationen», då de goda
löften för nonkonformistisk religiös frihet, hvilka gifvits af den
engelska humanismen, lollardismen och lutherdomen, förstördes
genom kungens egenvilja och statskyrkoregering. Här var
reformationen helt oreligiöst motiverad. Annorlunda blef det under
Edvard VI och Maria; då kom en period, hvilken Clark
karakteriserar som en parentes mellan Henrik VIII och Elisabet, en
mellanakt i det världsligas förherravälde i förbindelsen mellan stat
och kyrka. Reformationen är under denna parentes mycket mera
religiöst motiverad, först protestantisk, sedan katolsk. De båda
religionerna kunde då hvar och en visa sig helt sådan den var
och därför utkämpa den afgörande inbördes kampen om England.
I den religiösa nygestaltningen från Henrik VIII till Elisabet
var förhållandet mellan engelska kyrkan och regeringen det, att
regeringen utnyttjade protestantismen för sina intressen, icke
det att två jämnbördiga makter arrangerade saken; ett undantag
bildar nyssnämnda parentes, då religionen kom närmast läget
att själf ordna den religiösa organisationen. Det gällde äfven
Maria; det centrala för henne var hennes religion. Därför blef
hennes regering, en hård lektion för engelsmännen, hvart katolsk
religion leder, så bitter, att de för att undkomma.upprepande och
vinna trygghet åter läto religionen mer än någonsin komma under
det världsliga elementets ledning. Det var i denna situation,
som den slutliga organisationen af Englands kyrka skedde. Men
det var ock då, som den nonkonformistiska anda, hvilken efter
Wycliffe lefvat i det tysta och under Edvard och Maria vuxit sig
starkare, tog historisk gestalt. När svårigheten af en
nonkonformistisk protest genom Elisabets settlement blef som störst — då
var nödvändigheten af en sådan öppen protest för handen.

Största omfånget i del I upptages af 2 :a .boken, The childhood
of nonconformity, omfattande ett århundrade (1558—1658).
Under ledning af Elisabets politiska instinkter och kärlek till deco-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:05:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1915/0445.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free