Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, anmälningar och granskningar - Den moderna frikyrkorörelsens framväxt. Öfversikt af Hj. Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANMÄLNINGAR OCH GRANSKNINGAR
■ qI
I London-församlingen följde någon tids oro och förföljelse, men
ock lugna dagar, tills Henrik Jessey 1637 blef pastor; 1638—41
var en förfölj elsetid, trots Jessey ej var separatist utan
indepen-dent. — Från Latropes kongregation afsöndrades 1633 en
separatistisk kyrka. I denna voro somliga pædobaptister, under det
att andra med Samuel Eaton (som bör skiljas från
indepen-denten Samuel Eaton) visade sig hysa anabaptistiska åsikter.
Under 1638 blefvo ännu en del af (Latropes) Jessys kongregation
öfvertygad om barndopets, oriktighet och förenade sig med Eatons
blandade kyrka. Eaton var då fängslad af Laud ocli dog i
fängelset 1639. Under året 1640 blefvo några af hans (nu Spilsburys)
kyrka, och kanske några af Jessys, öfvertygade, att dopet med
be-gjutning eller stänkande icke var den riktiga formen, vare sig vid
barns eller fullvuxnas dop; neddoppning var det enda riktiga
dopet. Före 1640 funnos inga immersionist-baptister i England.
Nu bildade de två sällskap; 1641 fingo de fastare form, då Richard
Blunt utsågs att förvalta dopet, sedan han i Holland hos
Ryns-burgers sett, huru neddoppning förrättades. Han och en
medhjälpare Blacklock döpte nu på detta sätt hela skaran, 53
medlemmar; de togo ledningen af hvar sitt af de båda sällskapen.
Deras teologiska ståndpunkt var den kalvinska med
predestina-tionen. Så begynte 1541—42 den engelska immersionistiska
partikular-anabaptismen.
I kap. 14, det sista, för oss Burrage till kyrkorna i Nya
England före 1641. Äfven här kommer han med undersökningar,
som vända upp och necl på den traditionella framställningen. När
pilgrimsfäderna landade i Plymouth 1620 under E. W. Brewsters
ledning, ordnade de ej någon egen kongregation utan förblefvo
till Robinsons död 1628 och kanske längre en del af
moderförsamlingen i Leiden. Det bör observeras, att när pilgrimsfäderna
utvandrade, voro de ej länge separatister, men hade genom
Jacobs inflytande via Robinson börjat blifva icke-separatistiska
independent-puritaner; om Plymouth till en tid visade moderat
separatistisk tendens, så blef Boston rent independentisk. När
senare nya utvandrareskaror kommo från hemlandet, voro dessa
presbyterianska eller independentiska puritaner, hvilka bestämdt
förnekade, att de hade någon tanke på separation från Church of
England. Efter Dexter är den moderna uppfattningen den, att
dessa i Amerika snart influerades af Plymouth-kongregationen,
som vore separatistisk, och därigenom blefvo separatistiska in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
