Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, anmälningar och granskningar - Ernst Hj. Lundström. Bidrag till Livlands kyrkohistoria under den svenska tidens första skede från Rigas intagande 1621 till freden i Oliva 1660. Upsala 1914. Anm. af Knut B. Westman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
io4
litter aturöfversikter
—61) ref åter upp största delen af hvad som vunnits. — Det
kyrkoskick, som passade Livland bäst, synes att döma efter de
föl-lande nya växlingarna ha varit att taga lekmännen med i
kyrkoledningen, dock på sådant sätt, att nödigt inflytande betryggades
åt superintendenten.
På de många intressanta detaljer, som framdragits i de båda
sista kapitlen angående åtgärder för prästernas ekonomi,
kyrkobyggnaderna, kulten, det sedligt-religiösa tillståndet, folkupplysningen
och undervisningsväsendet, kan här ej ingås. Äfven i många
hithörande fall se vi den svenska regeringen ingripa ordnande öch
befrämjande. Dess största insats på undervisningsväsendets
område var »Academia Gustaviana», universitetet i Dorpat, stiftadt
af Gustaf Adolf 1632. Baltiska författare pläga förringa dess
betydelse och mena, att det såsom en svenskhetens härd icke var
så väl sedt i Livland. Förf. påpekar, att ander den
betydelsefullaste perioden af dess tillvaro, det första kvartseklet,
visserligen hälften af det till något öfver 1,000 uppgående totala
studentantalet utgjordes af svenskar och finnar, men att balterna
dock uppgingo till omkr. 300. Det är klart, att högskolan hade
svårt att täfla med de tyska universitet, dit balterna voro vana
att resa; af Seraphims uppgift (a. a. s. 272), att de baltiska
studenterna under 1600-talet vid cle af dem mest besökta
universiteten, Königsberg och Rostock, uppgingo till nära 650, resp.
inemot 400, får man emellertid snarast det intrycket, att Dorpat
i alla fall förmådde draga till sig en ganska afsevärd procent af den
baltiska ungdomen.
I medelpunkten för Sveriges verk i Livland under detta skede
står ju, såsom förf. till sist framhåller, Gustaf Adolf. Hvad hans
insats där betydde, anges af en baltisk historiker med följande
ord (citerade af Seraphim, a. a. s. 236): »Vi lia Gustaf Adolf att
tacka för en ny morgon i Livlands tillvaro, för möjligheten att här
bygga vidare på förnyade, fast hopfogade kulturgrundvalar, för
grundandet af en ordnad förvaltning i kyrka, skola, rätt.» Han
har räddat den evangeliska kyrkan i Livland från undergång,
och hans organisationsåtgärder ha blifvit utgångspunkten för dess
följande utveckling.
Knut B. Westman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
