Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, anmälningar och granskningar - Hj. Holmquist. Medeltidens kyrkohistoria, Stockholm 1913, Lutherska Reformationens historia, Stockholm 1915. Anm. af K. B. Westman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9-2
litteraturöfversikter
mationshistoria — f. ö. med full rätt — blifvit väl tillgodosedd,
kommit att ge utvecklingen i Norden ett utseende, som icke
stämmer med förf:s afsikt. Anledningen till att en lucka här föreligger
angifves vara förf:s afsikt att i annat sammanhang ge en större
framställning af Sveriges reformationshistoria, hvartill förarbeten
ännu ej slutförts — ett löfte, som man har ali anledning att vara
tacksam för. Man kan emellertid sålunda hoppas, att i en ny
upplaga denna lucka må bli fylld och den nordiska utvecklingen
sålunda fullständigt komma till sin rätt. Gifvetvis borde därvid den
svenska utvecklingen föras längre fram än till 1531, då den
svensklutherska kyrkan ännu ingalunda var färdigorganiserad (jfr t. ex.
att den katolska mässan först 1539 förbjöds). Kanske kunde då
ock de nordiska länderna på något sätt sammanföras; inflytelser
ha ju utväxlats mellan dem på flera sätt under dessa decennier.
Förf. torde väl äfven ha haft en känsla af det
otillfredsställande i att afbryta framställningen af den engelska reformationen
med 1553 och den skottska med 1558. En relativ slutpunkt nås
ju i båda länderna först omkr. 1560. Att fullfölja framställningen
dit skulle dock ha nödvändiggjort en teckning af Calvin, och detta
har förf. i enlighet med sin plan velat undvika: kalvinismen liksom
motreformationen har helt skjutits öfver till nästa band. Detta
måste därför komma att omfatta en hel rad händelser, som äro
fullständigt samtidiga med dem som här skildras, hvilket ju
onekligen också på sitt sätt är en olägenhet.
Ett par omflyttningar, som kunde ifrågasättas, vore väl att
placera §§4—6 (reformationen i Tyskland 1521—24) före
§3(Zwing-lis begynnelser) —• den tyska utvecklingen är ju ändå hufvudlinjen
—, och vidare att spara den utförliga karakteristiken af Melanchton
i hans olikhet mot Luther (s. 63—68) till något senare tillfälle; där
den nu kommer, afbryter den det dramatiska händelseförloppet
under Wartburgvintern 1521—22 på ett litet fatalt sätt.
På ett och annat ställe kunde kanske något mer omsorg
nedlagts på återgifvandet af innehållet i anförda skrifter, jfr t. ex. »An
den christlichen Adel» (s. 35). — Marignanoslaget stod 1515, ej
1516 (s. 47); Melchior Hofmann var i Sverige 1526—7, ej 1525 (s.
190). — Det inre sammanhanget mellan privatmässornas
afskaffande och nödvändigheten af ny organisation af kyrkans ekonomi
bör framhäfvas (s. 69 f.); det är ju ett sammanhang, som gör sig
gällande öfverallt, ej endast i Wittenberg. — Legaten i Tyskland
1522—23 hette Chieregati; det var ett nationalkoncilium, som man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
