Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, anmälningar och granskningar - H. Wijkmark. Wolffs filosofi och svensk teologi. Ströftåg i 1700-talets disputationslitteratur. I Nya Elementarskolans årsredogörelse 1914—1915. Anm. af Hugo Sommarström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9-2
litteraturöfversikter
»Vi stå här inför intet mindre än en ny epok i svensk teologisk och
religiös utveckling, hittills obeaktad, men synnerligen viktig
såsom det första stora, af en gränslös optimism burna försöket att
i ett slag åvägabringa en skön harmoni mellan kristendom och en
stolt framväxande fri vetenskap, en orientering af den gamla
fromheten i den nya världsbilden och naturförklaringen».1 Det är
därför naturligt, ja, nödvändigt, att en teolog föresätter sig uppgiften
att klargöra wolffianismens historia i Sverige.
Af Wijkmarks inledningsord väntar man, att han på
1700-talets svenska förhållanden skall tillämpa Troeltschs storslagna,
ehuru kanske icke fullt odisputabla uppfattning af den nyare
teologiens emancipationsprocess. Det hade varit synnerligen
intressant, om förf. hade sökt påvisa, i hvad mån den svenska
wolffia-nismen bidrog till att anpassa teologien efter den nya världsbilden
och huru den ställde sig till den moderna kulturen, hvars
utgångspunkt och kärna är »die Zerstörung des kirchlichen
Supranatura-lismus».3 Det skulle ha lönat mödan att ingå på en undersökning
af den utveckling, hvarigenom en psykologisk betraktelse af
religionen trädde i st. f. den dogmatiska och hvarigenom det
subjektiva och personliga trängde undan det objektiva i dogm och kyrklig
sed.3 Ty nekas kan ej, att wolffianismen bidragit till denna
tendens i riktning mot religiös individualism. En behandling af sitt
ämne i öfverensstämmelse med de nämnda eller andra af Troeltschs
idéer har dock förf. icke gifvit, hvarför upplysningen, att han lärt
sig »att förstå Troeltschs värdering af 1700-talets teologiska
(religiösa) betydelse», är fullkomligt omotiverad.
Under sina »ströftåg i 1700-talets disputatiönslitteratur»
finner förf., att detta »seculum obscurum» företer »en intellektuell
rörlighet och en vetenskaplig drift, som öfverraska». Hvilken
föreställning har förf. förut haft om 1700-talet? Har han med
tanken på detta århundrade förknippat endast alkemi och teosofi,
andeskådare och rosenkreuzare?
I »prologen» till sin uppsats har förf. gifvit en profbit på hvad
han i fortsättningen har att bjuda. Han fägnar oss med åtskilliga
citat ur wolffianska skrifter, af hvilka flera verkligen kunde ha
användts för »att något belysa de punkter i systemet, som
företrädesvis upptagits i svenskt tankelif, jämte de inhemska förutsätt-
1 Linderholm, Sven Rosén, s. 152.
2 Troeltsch i Kultur der Gegenwart, 1:4, s. 378.
3 Troeltsch, Pr. J., Okt. 1903, s. 37.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
