- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Sextonde årgången, 1915 /
112

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, anmälningar och granskningar - H. Wijkmark. Wolffs filosofi och svensk teologi. Ströftåg i 1700-talets disputationslitteratur. I Nya Elementarskolans årsredogörelse 1914—1915. Anm. af Hugo Sommarström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

io4 litter aturöfversikter

(s. 4), »själf har jag funnit» (s. g), »jag har påvisat» o. dyl. behöfva
väl ej strida mot sann blygsamhet, men i så fall måste den »nya»
uppfattning, som man vill lancera, erhålla äfven en saklig
motivering. Det är ej nog att blott själfsäkerf argumentera med sin
personliga pondus, i ali synnerhet då man ännu icke är erkänd
vetenskaplig auktoritet på området. Hvad Wallerius beträffar, har
sannolikt ingen betviflat hans inflytande närmast som teolog, och
naturligtvis har han därigenom äfven haft betydelse för det
kyrkliga lifvet. Men att utan motivering tala om Wallerius som »en
af vår kyrkas inflytelserikaste personligheter», då förf. f. ö.
omnämner — i korthet — endast hans filosofiska och teologiska
verksamhet, det måste karakteriseras som en betänklig lucka i
tankegången eller kanske hellre som ord utan mening. Och i detta
sammanhang kunna vi påminna om, hvad förf. själf säger:
»Öfver-hufvudtaget var teol. fakulteternas betydelse för den religiösa
uppfattningen i landet ringa».1 Det hade därför varit skäl att
uttryckligen vid bedömandet af Wallerius som kyrklig personlighet
framhålla hans undantagsställning i detta hänseende.

Bevis för Wallerii »djupt ingripande betydelse» var enl. förf.,
»att philosophia leibnitio-wolffiana i Wallerii formulering blef
samtidens vetenskapliga fundamentalåskådning», ja, wolffianismen
utgjorde »ända fram mot århundradets slut det faktiska
underlaget för vetenskapligt tankelif både i Uppsala och annorstädes».2
Men »den wolffska filosofiens maktställning i Sverige var dock
aldrig helt oomtvistlig».3 Redan 1756 blåste det upp till strid.
Först kom en artikel i Sv. Mercurius, som »ställer sig antipatisk
mot Wolffs filosofiska dogmatism». Forskåls angrepp samma år
var dock »det första allvarliga slaget mot Wolffs system ». »Säkert
är, att philosophia leibnitio-wolffiana den gången fick en svår
knäck. »3 »Säkert är, att wolffianismen i Uppsala snart kom på
retur. Efter Wallerii död (1764) var det förnämligast moralium
professor Sleincour, som pro viribus försvarade methodum
scienti-ficam.» Och Christiernin, som 1771 .blef prof. log. et metaph.,
arbetade med storartad framgång för empirismens
seger.4—-Wolffianismen i Uppsala var sålunda enl. förf. ända fram mot
århundradets slut »det faktiska underlaget för vetenskapligt tankelif», men

1 Wijkmark, s. 15 not 5.

2 Wijkmark, s. ii.

3 Wijkmark, s. 16.

4 Wijkmark, s. 17.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:05:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1915/0512.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free