Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hjalmar Holmquist. † Herman Lundström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XX
HJALMAR HOLMQUIST
1912. L. ställde sig, liksom biskopen af Salisbury, helt på den
»engelska» ståndpunkten och kom med en djärf tolkning af hufvudstället,
hvarpå den »tyska» teorien stöder sig: Bruno af Ouerfurts uppgift,
att kejsar Henrik II sändt en biskop »på andra sidan hafvet», där
han omvändt höfdingen för »Suigii». Enligt L:s lärda utredning
skola dessa Suigii ej sökas i Sverige utan i Cirkassien på andra sidan
Svarta hafvet. I hft 2 af »Fynd och Forskningar» 1914 (och Hist.
Tidskrift s. å.) utvecklar han sin teori med ännu större grundlighet
och med en viss personlig skärpa i stilen gent emot en
temperamentsfull kritik af lektor N. Höjer i Historisk Tidskrift 1913.
Uppsatsen här visar, att L:s betydande skarpsinne som detalj forskare
icke försvagats med åren; de flesta fackmän, som yttrat sig, ha
anslutit sig till hans analys af källmaterialet. Till denna fråga
återkommer han i den sista lilla uppsats, som finns av hans hand, och
som är intagen i detta band; den har framgått ur de sista
seminarie-öfningar han ledde, hösten 1916. — Från den egentliga medeltiden
ha vi icke mycket af L:s hand. Ett typiskt exempel på nyssnämnda
skarpsinne var emellertid den undersökning; hvilken en
fakultets-disputation föranledde honom att göra angående ett i
Diplomatari-um Suecanum till år 1215 dateradt dokument, i hvilket Linköpings
domkapitel omnämndes. I uppsatsen »Hvilka äro våra äldsta
domkapitel» i KÅ 1900 ledde L. fullständigt i bevis, att urkunden måste
vara af långt senare datum, och att Linköpings domkapitel därför
ej, som forskningen antagit, kunde göra anspråk på att vara det
äldsta i det dåtida Sverige. L. hade turen, eller oturen, att före
uppsatsens tryckning finna, att diplomatariets utgifvare själf i en annan
del upplyst, att dateringen 1215 berodde på felläsning och att
originalet hade årtalet 1291. — Till medeltidens (liksom till
reformationens) historia hör ock L:s edition och kommentar af det
nyupptäckta, äldsta tryckta svenska synodalcirkuläret från 1513, i
Nordisk tidskrift för bok- och bibi. väsen våren 1914 (äfven i andra
publikationer, se bibliografien). Det ger i sin korthet bl. a. nya bidrag
till herdaminnena. De i samma uppsats aftryckta och
kommenterade äldsta synodalcirkulären från den protestantiska tiden (1526
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
