Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hjalmar Holmquist. † Herman Lundström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HERMAN LUNDSTRÖM †
XVII
och 1535) visa enl. påpekande af docenten Westman, att den latinska
mässan i Sverige afskaffades åtskilligt senare än man menat.
Härmed äro vi inne på de rikt flödande bidragen från
Lundströms hand till den svenska reformationshistorien. Dit höra
kanske hans flesta och viktigaste specialundersökningar, särskildt från
hans första forskaredecennium. Det är ej möjligt att här beröra
alla. Som det klassiska exemplet på Lundströms historisk-kritiska
metod plägar angifvas den i Kyrklig Tidskrift 1896 publicerade
undersökningen »Om det s. k. vederdöpareofoget i Stockholm under
Gustaf I:s regering», något omarbetad i förf:s två samlingsböcker
för sina uppsatser: »Undersökningar och aktstycken» 1898 och
»Skisser och kritiker» 1903. Förf:s metod visade här ock ett förut
i svensk kyrkohistorisk forskning föga kändt skarpsinne både i
källkritik och kombinationsförmåga. Resultatet blef ock, att L. helt
och hållet afskaffade en traditionell beståndsdel i skildringarna af
reformationens första år i Sverige. ■— Alldeles utan sakligt underlag
torde dock ej den gamla traditionen om ofoget 1524 vara, äfven
om L. till full evidens uppvisat, hvilka moment som skapat den
nuvarande felaktiga formen. Vi fästa oss vid, att legaten Joh.
Magnus i ett bref till biskop Brask af 28 aug. 1524 talar om en »fatuus
germanus mercator», hvilken här och där utbredde sådana heresier,
»quod nusquam Judæus nec Lutherus prædicaverit»; efter att ha
förhört denne »satis acriter» i Stockholms slott hade Magnus
afskedat honom under tillräcklig bevakning. En radikal
protestantism af de tyska »svärmeandarnas» typ har väl sålunda ändock
yppat sig i Stockholm 1524, fast den ej förmått mycket mot den
ännu maktägande legaten.
Om professor Schück dragit fram Olavus Petri från hans förut
skäligen undanskymda plats i historien, så har L. med förkärlek
ägnat sina undersökningar åt att kasta nytt ljus öfver Olavus’
broder, den likaledes i sin historiska betydelse underskattade
ärkebiskopen Laurentius Petri. Bl. a. har L. utredt, huru det förhöll
sig med Laurentius’ utrikes studier (hans nya rön härom ur
kammararkivet 1898 ha vunnit full bekräftelse genom B. Carlssons un-
Kyrkohist. Årsskrift 1916. ii
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
