Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emil Liedgren. Wallins läroår som psalmdiktare 1806—12 (forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
WALLINS LÄROÅR SOM PSALMDIKTARE
13
egen graf (1801) sammanfattat grunderna för tron på ett lif efter
detta i orden:
Ljuf är den tron, förträfflig är den trösten,
Och därför är lion sann.
Personligen med åren alltmer religiöst gripen gjorde han sig
i Stockholm bemärkt som god predikant i Lehnbergs stil.1 Tegnér
satte honom t. o. m. öfver denne mästare men anmärker på hans
»kanske väl moderna dogmer».2 Som lärare var han mycket
omtyckt. Både hans diktning och hans teologiska författarskap röja
en tydlig utveckling hän mot positiv kristendom, fastän naturligt
nog alltjämt präglad af tidehvarfvet.3
Choræus’ psalmförsök höra för vår uppfattning ej till hans
mera lyckade arbeten. Råbergh anmärker med ali rätt, att de
gamla psalmerna under hans hand »förlora sin ursprungliga kraft
och antaga en nästan platt karaktär». Men samtiden dömde
annorlunda. Och såsom mönster för Wallins egna tidigaste
omdikt-ningar af gamla psalmer äga de för oss ett alldeles särskildt intresse.
Hvad de bägge skaldebröderna afsågo med sitt samarbete,
framgår af företalet till det i slutet af april 1807 utgifna första
häftet Omarbetning af Swenska Psalmer, försökt af Michael Choræus
och Joh. 01 Wallin.4
I en tid, då det ej mera är fåfänglig mennisko-wisdom, att åt
wår Heliga Läras sanningar läna smakens föreställningssätt — och
de röster, som med wärdighet, warma och behag till deras
förkunnande allmännare börja höjas, aldrig ljuda i tomma Tempel,
borde mer än någonsin behofvet af förbättrade Kyrko-psalmer blifwa
kännbart och dess afhjälpande önskeligt för alla Religionens
upp-lystare wänner.
1 Att Lehnberg åtminstone i början var hans ideal ses af E. Lagus,
Bref från M. Choræus, sid. 100.
2 Ljunggren, Sv. Vitt. Häfder III, sid. 609 f. (Ändringar och tillägg: not
till sid. 288).
s H. Råbergh, Åbo Universitets lärdomshistoria, Teologien lf (Sv. Litt.
Sällsk:s i Finland Skrifter. Tom L), sid. 220 f. 1 samma arbete sid. 177
placerar Råbergh rentaf Choræus bland den konfessionella supranaturalismens
representanter, detta väl isynnerhet på grund af hans afhandling De vera .. .
notiotie virtutis christianæ (1805). Se därom sid. 222 f. ibidem.
4 Detta är hufvudtiteln. Å första bladet står Omarbetade Kyrko-Psalmer
af Choræus och Wallin. — Enligt Stockholms Posten n:r 97 utkom första
häftet den 29 april 1807 det andra, enligt samma tidning n:r 286, den 9 dec.
1807. — Om censureringen i Stockholms konsistorium se dess Protocoll för
den 3 mars 1807, § 12, och den 27 oktober s. å., § 4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
