- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Sjuttonde årgången, 1916 /
14

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emil Liedgren. Wallins läroår som psalmdiktare 1806—12 (forts.)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

14

E. LIEDGREN

Så begynner företalet, och dess författare, som naturligtvis
är Wallin, erinrar sedan om huru »wåra utländska Trosförwanter»
lyckats få sånger antagna, »lämpade både efter hjertats fordringar
och tidehwarfwets odling». Då äfven vårt land ingalunda saknar
»skickliga Författare i denna wäg», vill utgifvaren hoppas, att
ecklesiastikkommittén »ej länge skall låta uteblifwa fullbordandet
af ett werk, som i så många hänseenden förtjenar att behjertas».
Om de nu offentliggjorda psalmerna yttrar författaren:

De försök som . . . härmed till ompröfning framgifwas, äro ej
annat än omarbetning af wåra wanliga psalmer, och framträda utan
andra anspråk än clem af ett rent språk och en ledig tankegång:
— fordringar, dem man i mer eller mindre mån bör tilltro sig att
kunna uppfylla.

Som synes är detta väsentligen ingenting annat än den estetiskt
motiverade psalmboksreformens tankegång. »Smakens
föreställningssätt» betyder: ett framställningssätt i öfverensstämmelse
med den förfinade vittra smaken och har ingenting med hvad vi nu
kalla det religiösa föreställningssättet att göra.1 Om någon
nödvändighet att modernisera själfva innehållet talas ej.
»Hjertats fordringar och tidehwarfwets odling», som skola normera
omarbetningen af de gamla psalmerna, äro väl ock i hufvudsak
estetiskt bestämda, om än i det första af dessa uttryck kan ligga en
tanke på, att en elier annan gammal psalm kan behöfva
»retran-cheras i afseende på några mindre humana idéer», som Wallin ännu
1812 i sitt då afgifna Betänkande rörande Nya Psalmboken
uttryckte sig.2 Detta kraf blir då en motsvarighet till Isaac Watts
och Klopstocks liknande fordringar på psalmernas kristlighet.

I vårt land hade Leopold beträffande predikan yrkat en re-

1 Jfr t. ex. Tengströms ord (Nikander a. arb., sid. 63): »Vår religions
dyra sanningar äro och förblifva alltid desamma; men sättet att föreställa
och uttrycka dem har alltid undergått och undergår ännu betydliga
förändringar». På samma sätt i Åbo Litt. Tidn. 1803 sid. 605: »bevisa och
föreställa en religion», sid. 619: »Derpå föreställes vår Lutherska
församlings lära...» C. P. Hagberg erkänner i förordet till sina 1814 utgifna
predikningar »bristerna i sitt fordna föreställningssätt» och hoppas, att
hans bok skall vittna 0111 bemödandet att använda »ett Bibliskt
föreställningssätt». Tydligen motsvara termerna »föreställa» och »föreställning»
de latinska -propo>ie?-e och ftropositio. Jfr ock Lehnbergs Predikningar8 I, sid.
193: len af den gamla Cliristenhetens fäder . . . föreställde detta såsom det
hufvudsakliga skälet...» Ibid. sid. 159: »den lycksalighetsväg jag
föreställt», sid. 23: »den föreställda läran».

2 Hildebrand a. a., sid. 167.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:05:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1916/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free