Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emil Liedgren. Wallins läroår som psalmdiktare 1806—12 (forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
WALLINS LÄROÅR SOM PSALMDIKTARE
23
tidén. En viktig sida af den fransk-gustavianska kulturen kom
ju till synes i parodiens och ekivokens form. En hel del gamla
uttryck hade fått en bibetydelse, som gycklet gärna anspelade på
och som därför oupphörligt kom äfven den allvarlige i tankarna.
Och parodierna döko äfven ofrivilligt upp i erinringen och störde
andakten. Här kan eftervärlden blott mera tillfälligtvis få
kännedom om hvad som för Wallins föregångare och äldre samtida gifvit
anledning till önskad ändring. Betecknande är en insändare i
Stockholms Posten 1813 (n:r 125), som förtäljer, att han icke på trettio
år dristat begagna G. Ps. 288 (Min själ och sinne lät Gud råda) i
sin landtförsamling »i anseende till en i de flesta rikets provinser
allkänd parodi öfver sista versen, som bonddrängar ännu raskt
sjunga:
Sjung, läs och gack på Herrgårdsvägar
Och tag din matsäck med dig dit m. m.
att förtiga det missbruk man gjort af nyss föregående vers,
åter-kalladt i bränvinsbeslagaretider.» Rädslan för det lurande
åt-löjet kunde föranleda ändringar och uteslutningar äfven af i och
för sig otadliga psalmer och psalmstrofer.1
Dessa nu angifna formella grunder för ändringar i de gamla
psalmtexterna bör man ha i minnet, när man går till studiet af
Wallins tidigaste psalmförsök. Ty knappast skall man kunna finna
en vers, där ej ändringen kan antagas vara framkallad af estetiska
motiv: för att slippa ett orent rim, en felaktig betoning, en
apoko-perad form, en arkaism, en inversion e. d. Motivet är således
detsamma som hos Klopstock i hans bearbetningar och omdiktningar
af äldre psalmer. Därför röjer sig hos Wallin ingen medveten
afsikt att öfverge det bibliska och kyrkligt traditionella ord- och
bildvalet, äfven om så stundom oförvarandes skett. Ty äfven här
påträffa vi något af den i Leopolds bref ogillade fraseologien: stoft
-lifwets willkor, stoftets krälande swaga söner, willans främling i
qwalens boning, den hämnande wiggen, den himmelska dygdens
tempel, ödens wågor, lustars lågor, bekymrens uddar, seglarens
julle o. s. v.
Men om också en del dylika i psalmstilen konstigt afstickande
1 Så torde man t. ex. böra förklara ändrandet af G. Ps. 264: 4, sista raden,
i Clioræi bearbetning, där »För Jesu död och pina» utbytts mot »Som Jesus
oss förwàrfwat» (om fröjden i himlen). Det förra uttrycket erinrade om ett
bekant kraftord och måste därför bort.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
