Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emil Liedgren. Wallins läroår som psalmdiktare 1806—12 (forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76
e. liedgren"
Det bör med tanke härpå ingalunda läggas Wallin till last, att
han skrifvit en sådan verkligt aktuell psalm: den är f. ö. ej i minsta
mån främmande för allvarlig kristendom, om också Hammarsköld
blott ansåg den passabel. En annan dom fällde Wallmark i sin
recension 1808: han kallar den »full af anda och utmärkt af en
ljuf-het, som genomtränger själen». Ett gynnsamt omdöme.afger
betecknande nog äfven Schartau, som räknade den till »nya psalmer
af andra ordningen (som ega drag af andlig kallelse)».1
För originalförsökens förblifvande värde i Wallins eget
omdöme vittnar det förhållande, att bägge med — särskildt hvad den
andra beträffar — obetydliga förändringar upptogos ej blott i
förslagen 1814 och 1816 utan ock i det definitiva psalmboksförslag,
som stadfästades 1819. Detta vittnar ock i sin mån om riktigheten
af antagandet, att hvad Wallin vid mognare eftertanke ogillade i
sina första psalmhäften icke var den däri uttalade kristna
åskådningen utan själfva framställningssättet, särskildt i de omarbetade
gamla kärnpsalmerna. Hvad döpelsepsalmen beträffar, är det ej
utan intresse att med dess första form jämföra den ganska
omfattande bearbetning däraf, som Wallin upptog i sina och Franzéns
ProfPsalmer 1812, och så efterse, huru de bägge formerna förhålla
sig till 1819 års text. Det visar sig då, att Wallin i regel återgått
till den äldre lydelsen af 1807: det enda mera betydande
undantaget är de fyra första raderna af slutstrofen, där 1812 års text
blifvit följd (»Lär mig Jesu kors att vörda» etc.). En af de mycket få
senare ändringarna i förnöjelsepsalmen är utbytet (1819) af »wara
from och wara nöjd» mot »wara gudelig och nöjd», hvarigenom
allusionen på 1 Tim. 6: 6 blifvit tydligare. Anledningen till att
Wallin undvek ordet »gudelig» 1807—1816 framgår af följande
ställe i den förut citerade predikan »Den bästa och säkraste
vinningen», som just behandlar det sistnämnda bibelstället: »Att vara
gudelig», heter det här, »har dels genom tidens lättsinne, dels genom
menniskornas inskränkta och falska begrepp, nära nog blifvit ett
föragtligt tillmäle. »2 För att icke ge läsarens eller åhörarens tanke
en annan riktning än den afsedda, kunde det 1807 te sig
ändamålsenligt att afstå från det bibliska ordet. Längre fram, då bibelordets
1 Beckman, Psalmhistoria sid. 660 f. (märk den anförda anekdoten om
psalmens uppbyggelsevärde). -— H. Wijkmark a. a. sid. 24 anser både
döpelsepsalmen och förnöjelsepsalmen vittna om ytlighet.
2 Rel. tal III, sid. 68 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
