- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Sjuttonde årgången, 1916 /
62

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emil Liedgren. Wallins läroår som psalmdiktare 1806—12 (forts.)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

62

e. liedgren"

Äfven religiöst sedt tillhör denna psalm häftets bästa,
hvartill anklangen från välkända bibelställen medverkar (i Kor. 15:
55, Job. 19: 25).

Psalmen om Kärleken (»I menskors barn, som alla ägen»)’är
af Wallins tidigaste original det, som stått sig bäst och blifvit mest
användt i gudstjänstlifvet. Det är nog ingen tillfällighet, att han
redan nu lyckats så väl med detta ämne. Ty det var ju i högsta
grad tidsenligt, och psalmen bär nog också spår af att vara
tillkommen i humanitetens och filantropiens tidehvarf.

I 1695 års psalmbok funnos blott två psalmer under rubriken
Om et Christeligit Lefwerne (G. Ps. 260 och 261), af hvilka endast
den förra något litet i förbigående talar om kärleken till
medmänniskorna, men flere af morgonpsalmerna inpränta ju den kristna
moralens grundsatser, hvarvid kärleken till nästan beröres,
vanligen dock blott med ett par ord (t. ex. G. Ps. 353: 7, 355: 5, 357: 6
»Til kärlek wäck min hog, mit sinn’ Mot dig och mot jämnchristen
min»). Dessutom förekomma alltibland böner om ett försonligt
sinne (t. ex. G. Ps. 139: 4, jfr N. Ps. 413: 4).1 I de psalmer, som
parafrasera söndagsevangelietexter, möta stundom maningar till
barmhärtighet och gifmildhet (t. ex. G. Ps. 208: 1, 212: 9).2 I den
framställning af Kristi lära, som ingår i G. Ps. 215 »Kommer hit
till mig, säger Guds son», lyder en strof (den tolfte):

Betaler ej ondt med lika mått,
Den eder gör illa, görer I godt,
Domen låter Gud behålla.
Warer som bröder i allan tid,
Den ene den andre god och blid,
Och låter allt ondt dock falla.

Om försonlighet talar ock den från Psaltarens 133 psalm
hämtade parafrasen »Si huru godt och ljufligt är» (G. Ps. 101, N. Ps.
307), som väl dock snarast räknades till psalmer om allmän
välgång. I den gamla mäktigt gripande dödspsalmen »Medan man
lefwer i werlden säll» (G. Ps. 380, jfr N. Ps. 454) handlar den sjätte
strofen om de miskundsamma gärningarna, som på domedag skola
efterfrågas:

1 Se ock bland pingstpsalmerna G. Ps. 182:3, 184:7, 187:3.

2 Psalmen om den barmhärtige samariten är blott en varning för
högfärd: »Högfärd är en odvgd så stor», G. Ps. 209.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:05:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1916/0100.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free