Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emil Liedgren. Wallins läroår som psalmdiktare 1806—12 (forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64 e. liedgren"
n:r 12, 14, 24, 27. Därtill kom under n:r 29 en psalm om
människokärlek (»Haf kärlek för din nästa>;), som egentligen är en
bearbetning af n:r 459 i 1765 års Profpsalmbok (Emot Afunden). I
Bihanget upptogos ytterligare en psalm, n:r 458, om försonlighet
(»Wid altaret lägg offret neder») och en, n:r 459, om kristlig
människokärlek (»Du, som allt i Din allmagt har»).1
I Samuel Ödmanns Försök till Kyrkosånger förekomma äfven
ett par psalmer om Försonlighet och Gifmildhet, af hvilka den
senare upptogs i 1819 års psalmbok (n:r 286).
Af de två nya psalmerna i 1793 års profpsalmbok är
n:r 459 ganska svag men dock af intresse genom sitt
häfdande af välgörenhetens lycka redan här i lifvet, sida vid sida
med anvisningen på belöning i en annan värld. Den andra,
n:r 458, kan möjligen ha gifvit den ursprungliga anledningen
till Wallins »I mänskors barn, som alle ägen». (Chr. Dahl hade
sedan lagt hand vid den första textens förskönande: bland hans
Psalmer är den n:r 79.) Bibelallusionerna äro delvis de samma:
Mt 5: 23—25 (i bägge psalmerna ändras tankegången så, att den,
som tilltalas, icke är den skyldige utan den förfördelade), Mt 6: 15,
i Petr. 2: 21 (bägge psalmernas slutstrofer tala om att följa i Jesu
spår). Hos Wallin finna vi dessutom följande bibelställen antydda:
i Mos. 45: 24, i Kor. 2: 16 (negeradt: »I hafwen icke Christi sinne»),
Mk 12: 30, 31, Rom. 12: 17, 19, 21, Rom. 12: 18, Mt 25: 34—40,
Joh. 10: 11, 16 (jfr Joh. 11:52). Det är en stor rikedom af bibliska
associationer, hvilket medför, att språket blir kyrkligt prägladt och
afviker från de profanpoetiska psalmförsöken i samma häfte.
Blott några få ord vittna om den fransk-klassiska fostran Wallin
undergått (»dagar hwälfwa», »nödens barn», »glada ljud», »din like»,
hvilket sistnämnda uttryck erinrar om, att vi befinna oss i
revolutionsepoken). Men den Wallinska psalmens ojämförliga värde i
förhållande till alla tidigare svenska försök i samma syfte beror
dessutom på själfva den lyrisk-musikaliska stämningshalten, innelyckt
i ordvalet och rimklangen och i hög grad förstärkt genom den
gripande melodien, som Haeffner infört från Freylingshausens
Geistreiches Gesangbuch (1704) (»Die Tugend wird durchs Creuz ge-
1 Ordet människokärlek uppträder här första gången som rubrik i
psalmboken, och det är ju ungefär samtidigt, som det vunnit burskap i vårt
andaktsspråk. I gamla bibelöfversättningen återges æilavflpiu^ia hvarken Apg. 28: 2
eller Tit. 3:4 med »människokärlek» — ordet fanns väl ej för öfversättaren.
På förra stället står: »ära», på senare stället: »kärlighet till menniskorna».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
