Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emil Liedgren. Wallins läroår som psalmdiktare 1806—12 (forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72
e. liedgren"
I stilistiskt hänseende äro psalmerna från 1809 i stort sedt
något enklare än de från 1807, hvartill möjligen enskilda förmaningar
från Leopold medverkat.1
Wallins senare omdöme om psalmerna från 1809 framgår till
en del af den behandling, han underkastade dem vid uppgörande
af sina psalmboksförslag 1814, 1816 och 1819. leke ens i det första
af dessa än mindre i något af de följande har han upptagit de
originalpsalmer, som bära rubrikerna Gud, Förnöjsamheten,
Morgonpsalm, Aftonpsalm, Suck före Måltiden, Efter Måltiden,
Menniskohjertat. Märkligt nog har han 1814 ej heller infört Första
Nattvardsgången, som är med både 1816 och 1819. Psalmen
Hoppet (»Wälsignade dag») förekommer med obetydlig ändring 1814
(n:r 277 »Förväntade dag») och 1816 (n:r 463) men ger 1819 rum
för en delvis ny psalm (»O hoppets dag, som klarnar opp»).
Parafrasen öfver Fader wår är starkt bearbetad redan 1814 (n:r 9) och
ytterligare omarbetad 1816 (n:o 273). Den text, sistnämnda förslag
gaf, återfinnes i vår gällande psalmbok. Som något besynnerligt
kan anmärkas, att Wallin senare omarbetat sin bästa psalm från
1809 »I menskors barn», så att strofbyggnaden förvandlats från
åtta- till sexradig och dygdens belöning starkare betonats. I
denna form ingår psalmen i 1814 års förslag (n:r 35). Af de
omarbetade gamla psalmerna i 1809 års samling har ingen enda med
den där lämnade gestaltningen ingått i något af de nämnda
förslagen. Redan 1811 har Wallin i de flesta fall funnit återgång till
den gamla formen nödvändig.2
Psalmhäftet 1809 hör på sitt sätt till de mest problematiska
företeelserna i Wallins produktion. Skall man betrakta det som
ett omedvetet steg tillbaka eller möjligen såsom en halfmedveten
eftergift åt den smak i psalmpoesien, som rådde hos kyrkans högsta
ledare, Lindblom, Carl von Rosenstein och andra af upplysningen
starkt intresserade män? Det torde ligga något berättigadt i bägge
dessa förslagsmeningar. I alla händelser bör häftet i sin helhet
ingalunda få gälla såsom i religiöst hänseende öfverlägset Wallins
bidrag till häftena 1807.
I 1809 års samling hade Wallin äfven upptagit en Bön efter
Predikan af Choræus samt den Parafras af Davids 42 och 43 Psalm
1 Att Leopold senare kritiskt biträdt Wallin, synes framgå af ett bref
från Ödmann till Wallmark 1815, cit. hos Wijkmark, a. a. II, sid. 13.
2 Se Beckmans Psalmhistoria till n:r 93, 96, 205, 328, 330, 332, 429,
430, 439, 440, 458 i 1819 års Psalmbok.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
