Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emil Liedgren. Wallins läroår som psalmdiktare 1806—12 (forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
wallins läroår som psalmdiktare
.121
trosbekännelse i fariseisk anda».1 Men genom den melodiösa
versen och väl valda nya antiteser — en redan af själfva strof formen
med dess täta rim fordrad dialektik (jfr G. Ps. 29) — har Wallins
parafras blifvit lyriskt öfverlägsen sitt bibliska original. I religiöst
hänseende betecknar den emellertid ingenting nytt utöfver psalmerna
från 1807, tvärtom kommer den ju den moraliserande odestilen
ganska nära.
Själfva valet af psalmen XV är betecknande nog för den
just 1809 (mer än 1807) framträdande neologiska tendensen i
Wallins psalmdiktning. Den torra fariseiska dikten ger ej heller
mycket utrymme för orientalisk ’målning’ och visar öfverhufvud
föga af det ’davidiska’ element, som Fryxell ville se i Wallins
parafras däraf. Jämför man »Ho är den som trött af striden» med
sådana Wallinska mästerverk i biblisk poesi som N. Ps. 7 (Ps. XC),
140 (Ps. XIX), 225 (Ps. XC), 267 (Ps. CIX) och 448 (Ps. XXXIX),
framstår den väl knappast såsom likvärdig med dem. Härmed är
emellertid tills vidare ingenting afgjordt om Wallins beroende af
den svenska nyromantiken, blott så mycket kan konstateras, om
man jämför Wallins ordval i parafraserna af Ps. XLII—XLIII och
XV med ordvalet i de nyssnämnda senare psalmerna, att han vid
början af 1810, »före fosforismens utbrott», icke redan nått upp
till höjdpunkten af hvad han senare som psalmist skapat. Den
följande framställningen skall söka visa, på hvilka vägar Wallin
lärt sig bättre värdera det ålderdomliga rituella språkets skatter
och äfven ånge den förändring, hans psalmboksprogam därigenom
undergick.
1 H. Schück, Världslitteraturens historia II, sid. 860. Jfr omdömet om
den fariseiska diktningen ibid. sid. 878: »I regeln äro de fariseiska dikterna
torra, och man märker, att man här har att göra med ett slags
skolmästar-poesi ...»
(Forts, i nästa årgång.) Emil Liedgren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
