Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Pekka Wäinö. Till belysande af tillståndet i vår nordligaste församling vid tiden för Lars Levi Læstadii uppträdande såsom de nordiska lapparnas och finnarnas andlige och sedlige reformator
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ur vår nordligaste församlings historia
I O I
striden med Danmark—Norge om Ishavsväldet allt mera, och dels
i syfte att befästa Sveriges ställning i den yttersta Norden, dels
ock av allmänt kulturella skäl träffas nu, under åren närmast före
och efter 1600 en rad av åtgärder för lappmarkernas
administration och för spridande av upplysning bland deras invånare, »l
Emellertid synes först under 1600-talets förra hälft början ha
gjorts till verkligt bebyggande af dessa förut endast af lappar,
bir-karlar och fogdar tidtals genomströfvade, undangömda och
svårtillgängliga trakter. År 1631 anlades tvenne nybyggen i Jukkasjärvi
(Torne lappmark) och år 1650 det första i Enontekis (Karesuando)
samtliga af finska nybyggare.2 Enligt en gammal mantalslängd
för år 1741 öfver den då under Sveriges krona lydande
Lappmarken3 funnos i Jukkasjärvi 16 nybyggare med 100 personer.4
Men redan år 1748 uppgifvas i Torne lappmark 31 nybyggen.5
Bebyggandet fortgick sedan jämförelsevis raskt i synnerhet under
adertonde seklet och pågår fortfarande.
Men redan innan några samhällen med bofasta nybyggare
funnos i vår nordligaste landsända, stod här Kristi tempel i
ödemarken. Det var ett litet kapell, uppfördt till de kringflyttande
nomadernas tjänst af trenne till kristendomen omvända bröder
af deras eget släkte. Kapellet stod på Rounala gamla tings- och
marknadsplats vid stranden af Könkämä-älf åtta mil längre åt
nordväst från vår nuvarande nordligaste kyrka i Karesuando by.6
Om tillkomsten af detta och andra Torne lappmarks äldsta
gudshus skrifver prosten i Torneå Johannes Tornæus i sin »Berättelse
om Lapmarckerna och Deras Tillstånd» sålunda: »I konung
Carl den 9:des (högloflig i åminnelse) efftersta Regementz tijdh
begynte kyrkior aldra först byggias i Törnå Lapmark. Altså
funderades åhr 1600 [bör vara 1607, se nedan!] en kyrkia uti
Tenotekis [Enontekis= Karesuando]. En annan uppsattes 3 åhr
däreffter, nembl. 1603 uti Iukasjerff [Jukkasjärvi], hwilka bägge
Församblingar äre Tornä Lapmark tillydande. Och skedde detta
alt på Cronones omkostnad. Jag sade på stunden, at Lapparna
1 A. a., s. 6—7.
2 Magnus Höjer: Topografisk-statistisk beskrifning öfver
konungariket Sverige III, ss. 366 o. 403.
3 Förvarad i Riksarkivet.
4 Jmf. P. L. Journal II, s. 405.
5 Höjer: o. a. a. III, s. 367.
6 Jmf. Wiklund: Rounala kyrka, s. 5; Grape: Herdaminne, s. 88.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
