Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - G. Westling. Om »upplysningstidens» svenska kyrka med särskildt afseende på Linköpings stift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om »upplysningstidens» svenska kyrka med särskildt
afseende på Linköpings stift.
I Europas stora kulturländer England, Frankrike och
Tyskland hade i religion och filosofi nya idéer efter hand arbetat sig
fram, idéer, som omsider verkade revolutionerande i det allmänna
tänkesättet inom de bildade samhällsklasserna.
Naturvetenskaperna hade begynt ådraga sig mera uppmärksamhet och
förvärfva sig en plats vid sidan af teologien och de klassiska språken,
hvilka dittills samlat kring sig det vetenskapliga intresset. Den
forskande blicken — har man sagt — drogs från himmelen till jorden.
I England hade J. Locke förkunnat en sensualistisk världsåskådning,
som visserligen medgaf tro på Guds existens, men som likväl ej ville
erkänna honom vara den ledande principen i världen. Salighet eller
ett personligt samlif med honom kunde icke gälla såsom lifvets mål.
Detta sattes i stället uti lycksalighet i denna världen, och för att
hinna denna förmån behöfdes dygd. Dess motiv blef således
egen-nytta och gagnelig verksamhet. En bestämd skillnad mellan rätt
och orätt fanns ej, hvarför ock meningarna om det ena och andra
befunnos växla allt efter olika folks föreställningssätt och förändrade
tidsförhållanden. De meningar, som Locke representerade,
omfattades af många hans landsmän och vunno bifall äfven hos
Frankrikes tongifvande författare. Eftersom i detta sistnämnda land
samhällsförhållandena voro i hög grad förvända och orättrådiga,
och därtill påfvekyrkans vantro, som stod i skärande motsats till
den modärna världsåskådningen, hos de mera kritiskt tänkande
väckte anstöt och alstrade förakt för religionen, utvecklade sig där
en skarpare opposition mot det bestående i stat och kyrka än i de
nya idéernas moderland, England. Filosoferna och deras
efterföljare ville ej erkänna någonting annat som sanning och verklighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
