Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - G. Westling. Om »upplysningstidens» svenska kyrka med särskildt afseende på Linköpings stift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i 2 o
g. westling
Det anförda är nog för att visa, att redan före Gustaf III:s
uppstigande på tronen fritänkeriet och gudlösheten hade gripit omkring
sig. Framför allt var detta fallet i hufvudstaden.
Också till Linköpings stift spredo sig tidigt deism och
naturalism. Redan vid 1763 års prästmöte förmanade biskop Filenius
sitt kleresi att befästa sig »såväl genom teologiska studier som genom
en sund filosofi emot naturalismum, deismum och annat skadeligt
och tygelfritt fritänkeri», och han förnyade denna admonition, när
han 1767 åter såg sitt prästerskap samladt till möte. Han framhöll
vikten af att mota fritänkeriet, som ej hade försyn för att »angripa
vår saliggörande tros grundfästen». Som ej några tecken antydde,
att konung Gustaf III snarligen ämnade uppfylla det löfte, som
han efter statshvälfningen 1772 uttalade i ett cirkulär, som han
den 24 aug. tillsände Linköpings domkapitel, att nämligen begagna
den förstärkta makt, som han vunnit, till att befordra rättskaffens
gudaktighet i riket, utan att i stället fritt utbredde sig det fritänkeri,
som gifvit clerus comitialis vid 1770 riksdag anledning att befara, att
det »kunde medföra tvifvelsmål om vår evangeliska läras
grundsanningar», var Linköpings konsistorium bekymradt för den
kommande tiden. I ett cirkulär den 24 februari 1773 klagade det öfver
föraktet för allt heligt. När året därpå justitiekansleren Liljestråle
höll en Visitation i domkapitlet, sporde han efter äfven de religiösa
förhållnadena inom stiftet, om några »herrnhutiske, Svedenborgiske
eller andra fanatiska lärdomssekter» där vore till finnandes, hvartill
svarades, att stiftet visserligen varit af dessa föga berördt, men
dock icke varit utan känningar af de religiösa sidoströmningarna i
tiden. Under de senaste åren af biskopens lefnad ådrog sig
uppmärksamhet en hans kamp för att utestänga från stiftet en magister
J. Åstrand, hvilken genom disputationer så i Uppsala som Lund
visat sig böjd för vissa idéer, som ock träffades i La Mettries
L’homme-machine, Helvetius’ De l’esprit och Voltaires Biblioteqve
portative-m. fi. Filenius förmådde dock icke hindra hans inträde på stiftet,
som således både före och efter Gustaf III :s tronbestigning rönte
intryck af naturalism och den deistiska teologien.
Att än friare spelrum än förut skulle komma att lämnas dessa,
sedan Gustaf III öfvertagit regeringen, var en följd af konungens
personliga ställning till den modärna franska litteraturen. I
upplysningsfilosofernas teorier var han fostrad, och liksom sin morbror
konung Fredrik Iii Preussen ville han gälla som en upplysningens
skyddsherre och såsom sin samtida kejsar Josef II verka reforme-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
