Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - G. Westling. Om »upplysningstidens» svenska kyrka med särskildt afseende på Linköpings stift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om »upplysningstidens» svenska kyrka i 2 <)
peri eures än gamla förlegade ortodoxer. Jag respekterar högeligen
kunskaper och insikter i kritik och vitterhet, när de äro
sammanparade med akt för Gud och vår store Frälsares ära, men är hjärtat
icke befästadt i nåden, höra de till den atheniensiska areopagen. »j
Den förutnämnde Rogberg yttrade i bref 1768: »Grundelig
lärdom och rätt uppbyggeligt omgänge saknas bland oss på de flesta
ställen, så att nationens smak lutar till sitt fall, då äfven religion och
moral aktas intet.» »Största felet ligger hos religionens pelare och
ståndets fullmäktige.»2 Han väntade ej mycket gagn för kyrkan
af den tryckfrihet, som mot frihetstidens slut blef kungjord. Den
trodde han komme att medföra upplysning i ’politie och lagvett»
men »teologie och lärda saker lärer lämnas i glömska och öka vår
tids tilltagande fritänkeri».3 De kunnigare inom ståndet klagade
öfver en stigande olust för vetenskapligt teologiskt studium. En
kyrkoherde Arnold Asplund skref i ett bref den 19 november 1771
om tidens »afsmak för grundlig insikt i den uppenbarade trones lära
och dess lika vårdslöshet om en sann kristendom»4; en pastor C. J.
Brag i Göteborg den 8 februari 1766: »Folket här nedan, själfva
våra stiftsprostar ej undantagna, hafva ingen läslust utan lefva i
ett älskadt mörker», och »Få präster hos oss finnas, som med lära
och egna efterdömen kunna göra särdeles väckelse».5 En annan
pastor från Göteborgs stift, J. Gothenius, talade i ett bref den 29
januari 1773 om »smaken för studium theologicum, som nu är så
öfvermåttan förfallet, begynnandes från akademien».6
Till ståndets okunnighet i teologien och till dess förvärldsligande
bidrog ett missförhållande, som vid jubelfesten i Lund 1768 till
åminnelse af därvarande universitets grundläggning hundra år förut
blef af dåvarande teologie adjunkten P. Munck påpekadt i dennes
svar på den s. k. »doctoralfrågan» vid då hållna teologie
doktors-promotionen. Den fråga, som blifvit framställd, var, om man af
den teologiska lärdomens närvarande tillstånd kunde göra sig något
visst hopp om teologiens tillkommande tillväxt. Till mångas harm
svarade Munck: »Våra tider äro så beskaffade, att nästan alla vela
blifva theologici. Vi räkna bland våra teologer: jurister, medici,
1 Ståhl, Iv.: Bref till Stricker, cl. 6 febr. 1783.
2 Rogberg. J.: » » » d. 18 okt. 1768.
3 » » » » d. 26 apr. 1767.
4 Asplund, A.: » » » d. 19 nov. 1771.
5 Brac, C. J.: » » » d. 8 febr. 1771.
0 Gotiienius, J.: » » » d. 21 januari 1773.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
