Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - G. Westling. Om »upplysningstidens» svenska kyrka med särskildt afseende på Linköpings stift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om »upplysningstidens» svenska kyrka i 2 <)
som säkert gagna i sin inskränkta krets men äro föga nyttiga och
ofta skadlige för samhället. »* En annan äfven inflytelserik tidning.
»Extra posten», i hvilken Leopold brukade skrifva, fann ock [-m}’c-ken-] {+m}’c-
ken+} vank och brist i prästernas predikningar, hvilka påstodos vara
hopflickade af »utplockade bitar ur våra och våra grannars postillor,
hvilka liksom sträfva emot att sammantrugas ». Man möttes i dem
af den »eviga slendrian, af en saftlös mångdelning, det tröttande
släpet af loci communes, allegorier, tavtologier, falska uttydningar,
hårddragna tillämpningar, kalla utrop och liknelser utan värdighet
men den möjeligaste brist på riktig tankeföljd, förnuftig plan,
patetisk kraft och en styl ändteligen, ett språk utan tecken till grammatisk
sammanbindning ». Tidningen betonade, att prästerna borde bättre
tillgodose de bildades anspråk, på det att gudstjänsterna icke måtte
väcka förargelse hos dessa. »Hvad de upplyste föraktade» såsom
lågt, löjligt eller meningslöst», kunde de ej »frambära såsom offer åt
den Högste. »2 Om än en och annan af dessa beskyllningar icke
saknade fog för sig, voro de dock såsom för allmänt hållna för
öfverdrifna. Att döma efter de tryckta predikningar, som kommit under
våra ögon, och som härröra från ungefär den tid, 1793, då
anmärkningarna framställdes, utmärktes predikningarna icke af en för stor
skematisering. Den tillvitelsen vore mera berättigad, om den riktats
mot dem, som tillkommit under en äldre tid, då ock
predikningarnas vanliga betydande längd gjorde en skematisering behöflig
för kunna sammanhålla deras mångartade innehåll. Numera voro
åtminstone de tryckta predikningarna kortare än förr.
Kyrkoherden i Riddarholmen och Bromma J. Possieth höll vid början
af 2723 års riksdag en predikan, som i sitt tryckta skick fyller 178
sidor i kvart. Dylika afhandlingar förekommo ej nu. Huru enligt
Stockholmspostens mening en predikan borde vara beskaffad, gaf
den tillkänna i en artikel 1799. Där säges, att predikan visserligen
borde i första rummet befordra sedlighet och dygd men vid sidan
däraf också se åhörarnes jordiska lycksalighet till godo och för den
skull gifva t. ex. nyttiga råd om vården »om elden, om huslig och
borgerlig ordning, om plikten att bevara hälsan, om barnuppfostran »
o. s. v.3 Karakteristiskt nog för tidens uppfattning af en
församlingsherdes uppgift är ett förslag, som framställdes i sistnämnda
tidning. Dess upphofsman ansåg att intet bekvämare ställe än
1 Stockh. posten 1793, n:o 48.
2 Extra posten 1793, n:o 54.
3 Stockh. p. 1799, n:o 79.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
