Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - G. Westling. Om »upplysningstidens» svenska kyrka med särskildt afseende på Linköpings stift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i 2 o
g. westling
lysa» samt att hos sina åhörare söka väcka känslan för plikt».1
Som Kellgren och Leopold, hvilka voro tidens mest inflytelserika
populärfilosofiska författare, hyllade Lockes materialistiska filosofi,
bidrogo de ej ringa att utbreda en materialistisk lifsåskådning.
I samma riktning verkade den filosofiska vetenskapens
hufvud-representanter vid de begge universiteten professorerna P. N.
Christiernin i Upsala och M. Fremling i Lund, hvilken senare
omfattade den i den form, som särskildt d’Alembert gifvit den.
Professor D. Boethius gjorde dock den studerande ungdomen
bekant med I. Kants kritiska filosofi, men icke heller den var
förenlig med kyrkans lära. Enär vid denna tid teologien gick i
filosofiens ledband, kom den utbildning, som landets blifvande
präster bekommo vid akademien, att påverkas af den filosofi, som
för tillfället där var bestämmande; under Gustaf III:s tid af
Locke-anismen.
Frukten af upplysningsfilosofien och prästernas neologi bland
den stora allmänheten visade sig redan under Adolf Fredriks
konungatid och sedan ännu mera påfallande och ymnig under
Gustaf III:s. En af kyrkans egna män, Frans M. Franzén,
sammanfattade verkningarna af såväl den ena som den andra på
nedan-nämnda sätt i sin dikt »Tidens hopp ». Skalden spörj er där undrande:
Upplysning! Är du blott af vaxljus och kristaller
Kring högheten ett sken i hennes stolta slott?
Och, när det gamla fästet faller,
Blir du i folkets hand en mordbrandsfackla blott?
Han ropar därpå:
Stå upp Voltaire och se. hur de förnuftet dyrka,
Träd in förgudad själf i deras Pantheon:
Det är ej mer en kristen kyrka;
Filosofiens triumf betrakta därifrån.
Äfven om dessa ord närmast syfta på förhållandena i
Frankrike, ägde de dock tillämpning äfven på dem i vårt eget fädernesland.
Redan före Gustaf III:s tronbestigning klagades •— som vi
sett — öfver den antikristska anda, som genom fritänkarne spreds
bland folket, och under hans regering ökades anledningarna till
bekymmer. I en skildring af tidens seder från år 1780 säges: »Vore
dygden en frukt af ett upplyst tänkesätt, så borde väl aldrig någon
1 Leopolds saml. skrifter, Stöckl]. 1816, sid. 344 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
