Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - G. Westling. Om »upplysningstidens» svenska kyrka med särskildt afseende på Linköpings stift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
g. westling
kom verkligen på tal, om en poet kunde vara en god kristen. Den
frågan togs upp t. ex. 1781 i en uppsats i Stockholmsposten, och vi
kunna i den afläsa den uppfattning, som upplysningens män hyste
därom samt om kristendomens väsende och kraf. »Det åligger
skalden att försköna naturen och förtjusa sinnena; det åligger den
kristne att anse världen med förakt eller afsky och att fly som ett
gift alla sinnliga nöjen. Den kristnes dygder äro nästan alla passiva.»
»Ingenting vore sannerligen nyttigare för både vitterheten och
filosofien, än hvad herr d’Alembert jämte många andra vid flera
tillfällen påyrkat, nämligen att en gång för alla den rågång
utstakades, som för evigt bör åtskilja deras ägor från religionens. »L
Ett ämne till bekymmer för de allvarliga var tidens lättsinne och
ohöljda köttslighet, som hade en af sina rötter i tidens
materialistiska lifsåskådning. Den veneriska sjukdomen gaf under 1780-talets
förra hälft i vissa landsändar anledning till mycken oro och till
myndigheternas ingripande.2 Ett annat oroväckande symptom af tidens
otro var, att — som en pastor i Landskrona uttryckte det i en
predikan 1788 — det såg ut »som hädelsens och bespottelsens ande i
dessa epikureiska och sadduceiska saeculo vore utgången i
världen att alldeles utrota sanningens säd på jorden». Det sedliga
förfallet kännetecknade dock ej allenast vårt land. I en artikel i
Stockholmsposten 1781: »Tankar om våra tiders seder och
skaldekonstens verkan på dem», jämföres det närvarande sedliga tillståndet
i Europa med det., som rådde vid den tid, »då grekers och romares
stater lutade till sin undergång». Författaren fann stora likheter
i läget mellan dessa perioder.3 Tiden höll nu på att mogna för den
franska revolutionen.
Föraktet för kyrkan och kristendomen framträdde äfven i
vårt land som öppet gäckeri med religionen. Detta hörde till och
med till god ton bland tidens libertiner och »jeunesse dorée». Äfven
tidningen Stockholmsposten tillät sig flera gånger att taga in
uppsatser, hvari religionen gjordes till föremål för begabberi och skämt.
Den intog till ex. 1783 ur Åbo tidningar en uppsats under rubriken:
»Kungörelse om ett nytt system i moralen», hvilket dess
upphofsman önskade låta komma till allmänhetens kännedom. Denne
ansåg, att man icke borde plåga ungdomen med att läsa om
grundsatser, som voro afpassade »efter våra fäders tvungna och trumpna
1 Stockh. p. 1781, n:o 9
2 Konst. prot. i Linköping 1781—17S4.
3 Stockh. p. 1781, n:o 174*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
