Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - G. Westling. Om »upplysningstidens» svenska kyrka med särskildt afseende på Linköpings stift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172
-g. westling
kristnes tillstånd i Rom blifvit», sedan de utbytt öfvertrons och
okunnighetens rysliga tyranni mot upplysningens och fridens
välgörande herravälde». Han gjorde däraf den tillämpningen med
afseende på sina läsare: Som »upplysningen lärer eder känna och
älska, eftersträfven redligt sanningen, edert förnufts ädlaste
prydnad». Han tyckes velat jämföra den upplysning, som Roms kristna
vunnit genom evangelium, med den så kallade »upplysning», som
tidehvarfvets filosofi och öfriga profana vetenskaper afsatt som
frukt. Gutfeld nekar dock ej till att sanningar finnas, som ej med
förnuftet kunna fattas, nämligen de af deisterna erkända: Guds
tillvaro och själens odödlighet.
Arbeten af utländske teologer med mera moderat hållning
blefvo äfvenledes öfverflyttade till vårt språk och funno en
läsekrets. Den engelske ärkebiskopen J. Tillotsons skrift: »Läran
om Gud och dess egenskaper, aj förnuft och uppenbarelse föreställd»
blef af en lektor L. I. Kullin öfversatt till svenska och
rekommenderades 1796 af domkapitlet i Göteborg hos det i Linköping.
Arbetet, som var uppdelat i tjugusju predikningar och visserligen
härrörde från en tid, som låg ganska långt tillbaka i tiden,
1600-talet, ansågs dock till följd af dess filosofiska betraktelsesätt af
religionen och dess vädj ande till förståndets domslut ganska tidsenligt.
Reflexionskristendom fann bifall af den gällande smaken. En
skrifvelse 1802 från domkapitlet i Upsala till stiftstyrelsen i
Linköping förordade spridningen af en af teologie professor E. J.
Almqvist författad skrift, som lofordades, emedan denne på samma
gång, han anfört bevis för vår läras hufvudsanningar, fäst
tillbörligt afseende på »den tillväxt och det i många hänseenden förändrade
skick, hvilket såväl theologia dogmatica och polemica som
exe-getica och moralis i senare tider under mer än ett halft sæculum
erhållit. »L
Äfven under tider, då neologi och rationalism visade sig starkast
i Sverige, närdes ett djupare kristligt lif, där det ännu ej förfrusit,
af den icke obetydliga uppbyggelselitteratur, som tog afstånd från
teologien för dagen. Neologiens extremare former representerades
ej heller i vårt land af något större antal skrifter i svenskt original.
Den starkare accentuerade neologien öfverfördes till oss genom
öfversättningar af utländska arbeten. Den svenska allmänheten
var ej nog förberedd för att acceptera dess radikalare läror, ett
förhållande, hvaröfver, som vi redan sett, klagan fördes af den moderna
1 Linköpings kons. akter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
