Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - G. Westling. Om »upplysningstidens» svenska kyrka med särskildt afseende på Linköpings stift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
216
-g. westling
i de kristnas lärobyggnad, så har (hade) det aldrig kommit från
Jesu mun utan efter hans tid blifvit tillagdt af vidskepelsen ».
Somliga predikanter visade sin frigjorda ställning genom att i sina
predikningar förbise Kristi person och verk eller omnämna honom
allenast som ett efterföljansvärdt dygdemönster. Öfver hufvud
tagit nämndes Jesu namn ganska obetydligt i predikningarna.
Sedan vi nu kastat en blick på den religiösa litteratur, som
under ifrågavarande tid å ena sidan gaf uttryck åt dess religiösa
åskådning och å den andra äfven var vägledande för den, vilja vi
fästa uppmärksamheten på en tidskrift, som framför andra satte
som sitt mål att göra svenska prästerskapet, närmast det i
Linköpings stift, bekant med neologiens teorier, såsom de utvecklats
äfven i utlandet. Vi syfta på den af biskop Lindblom under några
år utgifna »Journal jör präster». Som Lindblom i denna sin sträfvan
hade en bundsförvant i dåvarande ärkebiskop U. v. Troil, vilja
vi dock dessförinnan med ett par ord något beröra dennes teologiska
ståndpunkt. — Under sina yngre år, vintern 1771—1772, hade han
vistats i Paris och där genom förmedling af svenska ministern grefve
G. F. Creutz förts i beröring med flera af de förnämsta
encyklo-pedisterna, såsom Diderot, d’Alembert, Marmontel m. fi. och
därunder rönt starka intryck af dessa begåfvade andar, intryck
så djupa, att de satte märke på hans lifsåskådning. Han blef ock
jämte Lindblom och dennes efterträdare på biskopsstolen i
Linköping, M. Lehnberg, betraktad som en af neologiens
stödjepe-lare i vårt land. Troil var dock på samma gång mån om kyrkans
bästa. Professor Ture Weidman i Lund ansåg sig därföre ha goda
grunder för sina förväntningar, när han i det gratulationsbref, som
han den 17 september 1786 tillsände von Troil, då denne blifvit
nämnd till ärkebiskop, uttalade den öfvertygelsen, att Troil, »som
vid alla tillfällen ådagalagt mycken nit om Guds ära,
församlingarnas bästa och ståndets förmån, äfven härefter däröfver vakar».
Weidman hade haft för ögonen Troils verksamhet som biskop
i Linköping. När v. Troil 1780 som biskop öfvertog ledningen af
Linköpings stift, hade neologien där redan gjort insteg. Hans
företrädare där, biskop Filenius, hade för den skull haft
konflikter, som oroade hans senare lefnadsår. Själf var Filenius fostrad
i den karolinska tidens ortodoxi och bevarade jämväl en
gammaldags kyrklig renlärighet Troil, som blifvit vidtalad att
förrätta jordfästningen af Filenius, när denne aflidit, lät i liktalet icke
förstå, att han för sin del hyste en teologisk uppfattning, som skilde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
