Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - G. Westling. Om »upplysningstidens» svenska kyrka med särskildt afseende på Linköpings stift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
222 WESTLING
men bevara oss från allt, hvad ondt är. Du regerar allt, är mäktig
och högtlofvad i evighet. Amen.»
Om än Wallqvist var ense med Lindblom däri, att den
kyrkliga uppfattningen behöfde jämkas efter den teologiska forskningens
dåtida utslag, visade han sig dock mera eftertänksam än den senare,
till hvilken han i ett bref af den 3 augusti 1798 yttrade: »Jag är
annars vid min gamla tanka, att alla reformer skola gå långsamt
och varsamt, och ^tt de i religionssystemet böra grundläggas af
filologer». Han ansåg detta nu vara så mycket angelägnare som
de, hvilka »kalla sig filosofer, äro, så långt jag förstår, i allra högsta
grad intoleranta och själfkloke». Sedan Journalen efter hand visat
svenska prästerskapet, hvad den bar i skölden, och Wallqvist
kommit på det klara med huru opinionen i detta afseende ställde sig,
tillskref han Lindblom den 21 januari 1799 och meddelade sin
uppfattning af denna opinion. »Visserligen är klerus i allmänhet icke
eller nöjd eller hugfälld åt den ton, som i journalen råder. Jag har
märkt det vid flera tillfällen, sökt rätta opinionen, men förgäfves.
Jag kan ock icke dölja (för) dig, att jag själf — det må ock vara
af dumhet — icke kan finna mig i allt. I synnerhet läser jag de
så kallade predikningarna med ledsnad, och jag förstår ej, hvar
de skola göra nytta.» »Men äfven om vi hafva större upplysning
än förr, hvarom jag mycket tviflar, så är väl ljuset icke så allmänt
kändt, att man kan påräkna det i alla kyrkor, att lång tid går förbi,
innan det i min tanke blir godt, att en präst kommer upp på
predikstolen och så alldeles modärniserar kristendomen, att han
icke en enda gång nyttjar bibeln. Lösslit folket från den, skilj
dem från positiva bud, och, om du lever, skall du få se dem lossa
sig själfva från alla, äfven de viktigaste förbindelser. Det rena
förnuftet håller ännu mycken främmande tillblandning.»
»Filosofien har sitt stora värde, och jag respekterar den, men hennes
idkare voro ej alltid de dygdigaste personer, och allmänheten skall
sent kunna visa en ’Kantisk’ dygd. Ali reformation af våra saker,
som sker genom bibelläsning, är god. Således adorerar jag
Ting-stadius och Ödman och är mycket nöjd med Morus, men jag kan
icke vara lika belåten med dem, som taga en annan väg och taga
bibeln som ett bihang till sitt eget system, efter hvilket de emot
både språkbruk och historia tolka dess innehåll.» »Tillvita mig
icke att befrämja eller älska okunnighet, men förlåt mig, om jag
vill hafva bibliska präster. När den principen vräkes, så skall
man hafva inga, och allt hel(ig)t skall spillas och slitas mellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
