Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - G. Westling. Om »upplysningstidens» svenska kyrka med särskildt afseende på Linköpings stift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM »UPPLYSNINGSTIDENS * SVENSKA KYRKA i 53
röfvares händer.» Ingalunda — försäkrade han — ville han kämpa
för hierarki, men »jag bekymras för det hela, och tiden kan visa,
att mina bekymmer ej äro ogrundade».1 Han ville således ej
oinskränkt vara med om Lindbloms sträfvanden, som han befarade
kunde komma att leda därhän, att kyrkans tro och bekännelse
h. o. h. undergräfdes och upprefves. Synbarligen med missnöje
upptog Lindblom det ogillande, han mottog från en person, hvars
bifall han gärna sökte. Med anledning däraf sände Wallqvist den
25 mars 1799 till Lindblom ett nytt bref, hvari han yttrade: »Min
mening om din journal provoquerades af dig själf och dina egna
ord i ett bref, att klerus var missnöjd med tidskriften. I sanning
är det så. Jag trodde, att jag kunde oskyldigt säga, hvad du själf
sagt.» »Journalen innehåller mycket godt, ja, förträffligt, men
icke tycker jag, att allt bör föras till denna enda klass.» I en
följande skrifvelse den 25 augusti 1799 angaf han närmare, hvari
skiljaktigheten mellan hans och journalens uppfattning
väsentligen låg. Han menade, att den framför allt bestode i en olika
uppfattning af bibelns, särskildt nya testamentets förhållande till
bekännelsen, och han ansåg divergensen vara stör, men han ville
ej disputera med Lindblom därom. »För mig själf» — sade han —
»behåller jag min mening och tror det hvarken vara rätt i sak
eller för människosläktet nyttigt att upplösa bibelläran till en blott
naturmoral, men jag tvistar ej med dem, som däri se ingen fara —
allra minst i detta bref.»— Hvilket stort värde Wallqvist satte på
bibeln, speciellt nya testamentet, framlyser ock af en skrifvelse
1798 från Växiö domkapitel till det i Linköping med begäran
om dess medverkan till subskription på ett tillämnadt arbete af
biskop Wallqvist benämndt »Historisk inledning till Nya
testamentets skrifter». Domkapitlet intygade i sin skrifvelse, att författaren
åsyftade »att väcka en allmännare uppmärksamhet åt Guds ord och
hos de yngre ämbetsbröder en allvarlig håg att detsamma så flitigt
studera, som vi alla äro därtill ur de mest bindande skäl förpliktade».2
Skarpt och oförblommeradt framhöll Wallqvist i bref till vännen
Lindblom det betänkliga i Journalens sträfvaden. I ett af dessa
bref, det af den 15 augusti 1799, yttrade han: »Af din tanke är jag
ej, att vi hafva blott bekännelse men ingen religion. Jag tror åter,
att vi hafva för mycken religion men nu snart ingen bekännelse;
1 Bref d. 21 januari 1799, I<ink. bibi.
- Link. kons. akter 1798.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
