Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - G. Westling. Om »upplysningstidens» svenska kyrka med särskildt afseende på Linköpings stift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om »upplysningstidens» svenska kyrka 2 i 3
tilldrog sig intresse. Ej mindre än sjutton svar därå ingingo. I
fråga om den andra uttalade sig sju, om den tredje nio. Ett par
svar på den andra belönades med pris. Det ena tillföll rektorn
vid Adolf Fredriks skola J. G. Bure, det andra hemförde kungl,
hofpredikanten C. P. Hagberg. ■— Sällskapets ämbetsmän vid
den tidén voro: Ordförande: statssekreteraren Math. Rosenblad,
vice ordförande pastor primarius teol. doktor G. Murray. Till
styrelsen hörde vidare kungl, hofpredikanten teol. doktor A. Borg,
kungl, hofpredikanten teol. doktor E. Bergsten. Såsom vice
sekreterare tjänstgjorde dåvarande kungl, hofpredikanten J. J.
Hedrén.
Under denna rationalismens tidsålder, då neologien befruktad
af den kantska filosofien utvecklats till en ren rationalism, som
ej nöjde sig med att tillerkänna förnuftet öfversta domsrätt vid
afgörandet af hvad i religionen må erkännas såsom trovärdigt,
utan som i förnuftet såg själfva källan för religionen, funnos, som
vi sett, både de, som höllo på en biblisk kristendom och utan tvifvel
ännu flera, som, trädande i opposition mot rationalismen och
den förra naturalismen, höjde sig ett fjät högre till supranaturalism,
en ståndpunkt, som blef än vanligare under följande tid.
III.
Tiden hade efter hand mognat för en reaktion mot det frivola
gäckeriet med kristendomen och mot förnuftets ensamrätt att döma
i religiösa frågor. Att flera, krafter ställde sig i vägen för neologien
och rationalismen, är i det föregående visadt. De hade ej
tillfredsställt de djupare anlagda själarnas behof. Därför började nu
märkas en afmattning i gensägelserna mot kyrkans lära om en
gudomlig inspiration. Neologernas mest prisade predikant, Biskop M.
Lehnberg, gick 1808 ur tiden. Äfven de politiska dagshändelserna
hade manat till en djupare syn på lifvet och världsutvecklingen.
Tiden modererade sin uppfattning i religionen. Därtill bidrog i
sin mån också det inflytande på de bildades åskådning, som
framkallades af vunnen bekantskap med de nya filosofiska system,
som vid denna tid sågo dagen i Tyskland, från hvilket land våra
både filosofer och teologer hämtade idéer. Kants filosofi, som en
tid var regulator för allmänna tänkesättet bland de bildade, måste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
