Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - G. Westling. Om »upplysningstidens» svenska kyrka med särskildt afseende på Linköpings stift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om »upplysningstidens» svenska kyrka
2 i 3
oförgängliga lifskraft i jämförelse med allenast mänskliga teoriers.
Väl hade han tagit afstånd från den fullt utpräglade neologien,
men han stod dock personligen nära flera af upplysningens och
neologiens mest representativa män, sårom Nils Rosén von
Rosenstein, Leopold, J. A. Lindblom och M. Lehnberg, men han gjorde
dock icke gemensam sak med dem i sin egen religiösa uppfattning,
som närmast kunde betecknas som supranaturalism. Gärna sökte
han med förnuftsskäl bevisa eller stödja de gudomliga sanningarnas
rimlighet. Till ärkebiskop Lindblom skref han den 27 oktober 1814:
»Det nya har gjort nog ondt i världen. Otro, likgiltighet,
kraftlöshet, libertinage i tankar och lefnad hafva åtminstone gått i bredd
med det nymodiga i framställningssättet». »Det är tid, att det
gamla återfår sin förlorade aktning. Man har länge nog hört
Voltaire predika; det är tid, att Lutherus åter tager till ordet.»
Anmärkningsvärdt nog tillägger han: »Jag läser ofta Pettersson och
Baelter, innan jag uppstiger på predikstolen, och min kyrka är
därför alltid full, och det af både bildade och obildade folkklasser.
Skulle jag ock kunna predika annorlunda? Nej! Dum spiritus
regit artus, skall jag föra min hjord till lefvande vattenkällor. Det
modärna fladdret går in genom ena örat och ut genom det andra. »*
Han insåg tydligen, hvad som i dessa begge prästers predikningar
gjorde dem till efterföljansvärda föredömen och sålunda ock,
hvad som behöfves för att mätta själarnas hunger, om han än
såsom fostrad under ett neologiskt tidsskede bevarade intryck
därifrån. Med sin smak för det oratoriska lade han stark vikt vid
formens skönhet för att därigenom väcka stämningsfull andakt hos
åhörarne. Det undervisande och direkt uppbyggliga momentet
kom däremot ej alltid till sin fulla rätt. Jämlikt tidens smak
ordade han mycket om dygden, hvilken som vanligt fattades
hufvudsakligen som i handling bevisad människokärlek. Hans
teologiska ståndpunkt såväl som tidens allmänna religiösa uppfattning
kom ock till synes i vår psalmbok, hvarför vi må ägna några
ord åt dess innehåll och författare.
Redan i det föregående är erinradt om hurusom med anledning
af prästeståndets begäran vid 1778 års riksdag igångsattes ett
arbete för att bringa till stånd en mera tidsenlig psalmbok än den,
som användes i församlingarna och räknade sin tillvaro från Karl XI ;s
dagar. Arbetet, som nu pågick under Gustaf III:s regering, lockade
många enskilda personer till att utgifva samlingar af psalmer,
1 Lindblomska brefsaml. i Link. bibi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
