- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Sjuttonde årgången, 1916 /
236

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - G. Westling. Om »upplysningstidens» svenska kyrka med särskildt afseende på Linköpings stift

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

236

fr. westling

göra den senare något besök. Han försäkrar, att han ej vågade sig
»in i brors muntra och proppade gille». Han fruktade nämligen,
att hans »podagriserade ben» ej skulle skyddat honom »från ett
lika öde, som öfvergick den svenske kongen, som drunknade i ett
mjödkar».

Huru bland den stora allmänheten inom stiftet det sedliga
lifvet utvecklat sig under intryck af de.bildade klassernas
afkrist-ning under det föregående tidevarfvet, kan här endast i förbigående
antydas. I berättelser från pastorer till det prästmöte, som hölls
1825, förekomma uttalanden, som ej vittnade fördelaktigt om
tillståndet bland den stora allmänheten i vissa orter. Pastor i
Kvillinge, en församling i Norrköpings närhet, yttrade, att, om
än i visst afseende tillståndet kunde anses »tröstande », var det dock
»ännu mera beklagansvärdt» i andra. Kyrkoherden i Hallingeberg,
en socken i stiftets sydöstra del, beskärmade sig särskildt öfver det
dåliga exempel, som ståndspersonerna gåfvo åt folket. Själfva
besökte de sällan den allmänna gudstjänsten, uteblefvo från
kristendomsförhören och lade hinder i vägen för pastor att hålla
husförhör i de gårdar, som de bebodde. En komminister, J. F. Sandry,
som predikade vid nämnda prästmöte, betygade därvid: »Den

grofva okunnighetens mörker är skingradt»–»men beklagligen

visar sig i våra tider mer än någonsin kallsinnighet, ja, förakt för
religionen, lättsinnighet, öfverdrifven sinnlighet. De gifvas, som
tro sig ha rätt att »anse som misstänkt och att förkasta allt, som
öfvergår naturliga förnuftets krets, som förr vilja göra sig olyckliga
och hopplösa än underkasta sig trons lydnad, som afgöra med
myndighet det, hvarom de äro i okunnighet», etc.

Liksom äfven i denna öfvergångstid bland kleresiet funnos
nitiska förkunnare af en lifgifvande kristendomslära, träffades ock
bland stiftets lekmän personer, som satte in sin kraft för att
befordra en innerligare kristendoms tillväxt. En sådan man var
Edvard Fr. von Saltza. Denne egendomlige man, som umgicks
med andeskåderi, skref romaner, teaterstycken och poesi, ägnade
ock ett varmt nit åt utbredningen af ett allvarligare
kristendoms-lif. Han utgaf en bönbok, som vann ett så varmt erkännande, att
den upplefde öfver fyrtio upplagor. Hans »kristliga betraktelser
öfver altarets sakrament» utgick äfvenledes i flera upplagor, och
dessa bägge högt värderade böcker voro ej de enda skrifter, hvar:
med han sökte befordra det kristna lifvet i församlingarna.
Genom att insända till psalmbokskommittén bearbetningar af psal-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:05:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1916/0274.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free