Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, anmälningar och granskningar - Luther-litteratur från år 1916. Af Hj. Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
litteratur öfversikter
uttalandet af Luther — att han kommit till insikt om den
evangeliska frälsningsvägen vid förberedelse till den andra
psalmföreläsningen — ej behöfver vara något fel, enär Luther i verkligheten ej
bestämdt säger: den andra. Luthers minne har intill det sista varit
sällsynt godt, äfven om ej ens han undgått felcitat ur minnet
från den medeltida skolastiken och äfven bibeln (hvilket varit ett
vapen för den katolska historieskrifningen att framställa honom som
medveten lögnare). Den viktigaste anmärkningen mot Scheels
teckning af Luthers utveckling är emellertid enligt anmälarens
mening den, att den brister sönder på den punkt, där dess bärkraft
skulle visa sig, den stora katastrofen i Luthers lif. För att kunna
vinna en nöjaktig förklaring på Luthers beslut att gå i kloster måste
Scheel gripa till utvägen att låta Luther i blixten se en verklig
uppenbarelse, höra en Gudsröst, som visade honom bort från världen.
Äfven mig förefaller det på grund af källornas formuleringar ej
omöjligt, att Luther vid Stotternheim haft en verklig
Damaskus-upplefvelse; men den ovissa frågan, huru därmed förhållit sig, blir
enligt den uppfattning af Luthers länge fortgångna inre förberedelse
för det oväntade steget, som förts fram i mina Luther-böcker, ej
något väsentligt moment för förståendet af krisen i Luthers lif.
— Med ökadt intresse motse vi nu de kommande delarna af Scheels
verk, där han får fastare historisk mark under fötterna och redan
har publicerat så mycket af värde. I Tyskland fruktar man
visserligen på konservativt historiskt håll, att Scheels nya delar skola
blifva ett stort försök att göra Luther till bärare af nutida tysk
liberal teologi. De många mestadels förträffliga, dogmhistoriska
artiklar, som Scheel skrifvit i den nyaste teologiska encyklopedien
»Religion in Geschichte und Gegenwart» och som höra till dennas
bästa, visa emellertid, att han äger många förutsättningar äfven
för en gifvande analys af den begynnande lutherdomens
dogmhistoriska sida.—En sammanfattning har ban gifvit i uppsatsen »Zum
wissenschaftlichen Weltbild Luthers» i festskriften till professor
Albert Hauck: »Geschichtliche Studien etc.» 1916, s. 220—234.
Denna fästskrift innehåller ock några andra för Luthers historia
intressanta bidrag, såsom t. ex. Reinhold Seebergs studie öfver
den med Luther samtida och mot honom kämpande Löwen-teologen
Johannes Driedos augustinism, en god ny belysning till äfven Luthers
öfvergångstid.
Till sommarens och höstens Luther-publikationer höra mina
båda arbeten: »Martin Luther» (2:a upplagan är något utvidgad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
