Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, anmälningar och granskningar - Luther-litteratur från år 1916. Af Hj. Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
anmälningar och granskningar
j>j
Luther här tänkt problemet till slut, eller om han liksom i fråga om
den religiösa kampen med maktmedel, intoleransens problem, ej
själf kunde helt genomföra konsekvensen af sin evangeliska
ståndpunkt. Men visst är, att man ej kan finna en säkrare och
objektivare vägvisare än Kawerau vid utredningen af den historiskt
ömtåliga frågan, hvad Luthers innersta mening varit. Man jämföre här
ock motsvarande parti i docenten Emanuel Lindekholm’s i somras
utkomna stora arbete: Kristendomen och Kriget i historisk och
principiell belysning, Norstedt, 358 s., 4,50, Kap. 7, Krig och kristendom
under reformationens och motreformationens tid, eller W. Waithers
broschyr om Luther och världskriget strax efter dettas utbrott. —•
Von Schubert fortsätter i här ofvan nämnda skrift sin metod att i
korta, välskrifna uppsatser komma med grundläggande nya
belysningar och forskningsresultat öfver centrala detaljer i den lutherska
reformationens historia, äfven om denna skrift i betydelse knappast
mäter sig med t. ex. »Reich und Reformation», »Bündniss und
Bekenntniss», »Bekenntnissbildung und Religionspolitik». Han
antyder, att krigets oro inverkat äfven på det seminariearbete, ur
hvilket denna teckning af Luther framgått. Det värdefullaste i
denna är måhända den analys af occamismens positiva betydelse
för Luther under dennes genombrottskamp i klostret, som vi redan
antydt. Likaså afvinner von Schubert Luthers kamp ökad klarhet
genom det energiska framhäfvandet af botproblemet som den
katolska religiositetens brännpunkt och därför också den punkt, där
Luther måste bryta igenom katolicismen, om en verklig reformation
skulle blifva resultatet. Von Schuberts analys har utnyttjats i
andra upplagan af min »Luther, Loyola, Calvin». Hans skrift
utgör för öfrigt ett nytt bidrag till kritiken af Grisars konstruktion af
Luthers religiösa utveckling. Beträffande Grisars famösa
»upptäckt», att lutherdomens andliga kloak haft sin upprinnelse på en
verklig kloak, Wittenberg-klostrets afträde, sluter sig von Schubert
till Harnacks antagande, att ordet colaca i en handskrift till
»Tischreden » tillkommit genom felaktig senare utfyllning af den i en annan
handskrift förefintliga förkortningen cl., hvilken helt visst åsyftar
ordet capitulum — såvida ej hela den beryktade satsen är ett senare
tillägg, hvarför åtskilligt talar. — För Luthers utveckling före
klostertiden sluter sig von Schubert måhända väl nära Scheel; äfven
ban finner intrycket af en normalutveckling förstärkt.
I ett universitetsprogram har den kände medeltidsforskaren
professor G. von Below tecknat »Die Ursachen der Reformation»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
