Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, anmälningar och granskningar - Augustinus-litteratur. (W. Thimme, Augustins geistige Entwickelung in den ersten Jahren nach seiner »Bekehrung», 386—391. Berlin 1908. — H. Scholz, Glaube und Unglaube in der Weltgeschichte. Leipzig 1911. — E. Troeltsch, Augustin, die christliche Antike und das Mittelalter. München und Berlin 1915.) Anm. af K. B. Westman - Ett bidrag till den svenska predikans historia. (J. Dellner, Sven Baelter. Uppsala 1916.) Anm. af Otto S. Holmdahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
anmälningar och granskningar
j>j
gandet af »sacerdotium» i dess typiskt medeltida mening. Karl
den store har älskat boken, uppbyggt sig af dess kristna
kejsar-ideal •— säkerligen utan att bekymra sig mycket om andra nyanser
i Augustini komplicerade statstankar -—-, och så har den spelat
sin roll vid uppbyggandet af det nya »heliga romerska riket». Har
Augustinus förutsatt och velat allt detta? Visst icke, men tankar
verka stundom i nya situationer och sammanhang på annat sätt
än den som först tänkte dem åsyftat — därpå har kristendomens
historia många exempel.
Knut B. Westman.
Ett bidrag till den svenska predikans historia.
Johan Dellner, Sven Baelter, En homiletisk studie, Akad.
afhandl. XVI + 308 s. Uppsala 1916.
Den svenska predikans historia ligger ännu till stor del
obearbetad. Detta beror icke på bristen af material. Våra bibliotek
gömma på en ganska rikhaltig svensk predikolitteratur ända från
reformationstidens dagar. Det beror snarare på bristen af
personliga krafter, som ha tillfälle och lust att ägna sig åt teologisk
forskning. Med glädje måste därför hvarje bidrag till kännedomen om
den svenska predikan under gångna tider hälsas. Ett sådant
lämnar också föreliggande afhandling om domkyrkoadjunkten i
Uppsala, sedermera hofpredikanten i Stockholm, slutligen domprosten
i Växiö Sven Baelter.
Ämnesvalet måste sägas vara lyckligt. Sven Baelter hörde
otvifvelaktigt till sin tids framstående predikanter. Dessutom
infaller hans verksamhet som predikant under 1740- och 50-talen,
en tid, som väl kan betecknas som en brytningstid. En ny
filosofisk strömning — den Leibnitz-Wollfska filosofien — gör sig
gällande först i Lund, sedan ock vid rikets främsta universitet
och lämnar nya vapen till bekämpande af tidehvarfvets direkt
kristendomsfientliga riktningar, äfven dessa redan nu icke utan
inflytande i vårt land. Herrnhutismen ger ett nytt inslag i den på
religiösa rörelser så rika tiden, under hvilken alltjämt den gamla
fäderneärfda kyrkofromheten otvifvelaktigt upptog den bredaste
strömfåran, mottagande tillflöden från dem alla. Tacksam och
gifvande måste därför den uppgift vara, som förf. till föreliggande
afhandling ställt upp för sig, att undersöka den svenska kyrkliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
