- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Sjuttonde årgången, 1916 /
47

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, anmälningar och granskningar - Ett bidrag till den svenska predikans historia. (J. Dellner, Sven Baelter. Uppsala 1916.) Anm. af Otto S. Holmdahl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

anmälningar och granskningar

j>j

mens predikan, har förf. från Lizell, men synes icke hafva
observerat ett påpekande af L., som tillika innebär en viss reservation
mot själfva rubriken, det nämligen, att denna riktning, som är
själfva »hufvudlinjen inom 1700-talets svenska predikan»,
visserligen mer eller mindre står under pietistiska inflytelser, men »på
samma gång betecknar en direkt fortsättning» af den praktiska,
man torde kunna tillägga, uppbyggliga svenska predikan under
1600-talet. (Svedberg och Nohrborg s. 252.) Äfven Quensels
öfversikt öfver predikans historia ger i själfva verket en varning
för att tillmäta pietismens inflytande på den svenska predikan
för stor betydelse och räckvidd därigenom att han betecknar den
främsta gruppen af 1700-talspredikanterna såsom stående under
den »ARNDTska pietismens» inflytande, d. v. s. under en
för-pietis-tisk, praktisk uppbygglig predikoriktning. Det synes anmälaren,
som om man, icke minst efter det resultat Schian i sitt ofvan nämnda
arbete kommit till och som utvisar huru ringa positiv inverkan
pietismen haft på den lutherska, ortodoxa predikan i Tyskland, med
ali rätt kunde sätta ifråga, om icke rubriken: pietistisk på
hufvudlinjen inom den svenska predikan under 1700-talets första hälft
är missvisande. Borde man icke, när det gäller historisk
framställning och alltså äfven när det gäller tecknandet af predikans
historia, helt reservera ordet för den ur Speners och Franckes
verksamhet framsprungna rörelsen och för den härur direkt påverkade
förkunnelsen, och skulle icke därigenom linjerna inom predikans
historia klarare framträda? Egendomlig vore, om icke Schians
resultat skulle bekräfta sig äfven på svenskt område och om icke
den s. k. kyrkliga pietismens predikan skulle visa sig med sina rötter
gå tillbaka till förpietistiska förebilder såsom Arndt, Scriver, hvilka
betydt så mycket hos oss, och till en kanske själfständig, faktiskt
förefintlig, praktiskt uppbygglig svensk predikan under
1600-talet, under det att den typiskt pietistiska predikans inflytande
varit mycket begränsadt, äfven om denna, som bekant, öst ur samma
källor (Arndt, Scriver m. fi.).

Förf:s framställning ger ett exempel på hvilken fara den gängse
terminologien på detta område kan medföra. Enligt hans teckning
hafva vi under ifrågavarande period företrädesvis att räkna med
en ensidig och urartad konfessionalistisk predikan, vidare med
den »kyrkliga pietismens predikan», till hvilken grupp nära nog
allt synes hänföras, som fanns af lifsduglig förkunnelse, och
slutligen under sista decenniet den herrnhutiska. Därtill kommer

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:05:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1916/0351.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free