Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, anmälningar och granskningar - Ett bidrag till den svenska predikans historia. (J. Dellner, Sven Baelter. Uppsala 1916.) Anm. af Otto S. Holmdahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
anmälningar och granskningar
j>j
monstrerande predikometodens intellektualistiska ensidigheter.
Linjer, som utvisa detta, saknas icke, men de hade skarpare och
fullständigare än här skett bort utdragas och markeras.
Den genomgående grundtanken i B:s predikan finner förf.
vara »föreningen med Jesus genom tron». Detta är ju ett mycket
intressant resultat af undersökningen. Men i samma andetag
nämner förf., att B. realiserat tanken om att man framför allt skall
behandla salighetens ordning i predikan till den grad, att han
knappast någonsin underlåter på mer eller mindre utförligt sätt framställa
den». Bägge påståendena passa icke riktigt väl ihop. Af en
visserligen icke alltför grundlig bekantskap med den Baelterska predikan
får man emellertid det intrycket, att det förra är det riktigare,
och att det senare bör modifieras. Visar icke detta, att den är mera
i släkt med den Arndt-Scriverska kristendomstypen med dess
mystiska inslag än med den Hallensiska pietismen? Men förf:s egen
framställning ger oss intet svar på en så afgörande punkt, (se sid. 91.)
Skulle den antydda uppfattningen af B:s predikan vara den
riktiga, skulle det alltså visa sig, att denna går tillbaka till den
för-pietistiska, praktiskt uppbyggliga predikan af viss mystisk
färg, som framför allt i Arndt har sin fader, samtidigt som den bygger
på de nya kunskapsteoretiska förutsättningar, som den tidens
moderna filosofi och teologi skapat.
I samma oklarhet lämnar förf. oss rörande B:s predikan i dess
förhållande till den herrnhutiska. Det framhålles, att
»försoningsidén var hans älsklingsidé» och att han på denna punkt mottagit
starka intryck af herrnhutismen. Det är också anmälarens mening,
att dylika inflytelser uppenbarligen kunna spåras. Men den här
afgörande frågan: till hvilken grad? lämnas obesvarad. Ja, äfven mot
nyss citerade omdöme om försoningsidéns plats i hans förkunnelse
kan ett annat ställas som förf. på följande sida fäller, nämligen
att Baelter i allmänhet i sina predikningar »kort afhandlar läran
om försoningen», (sich 93, 94.)
Hufvudsyftet med en homiletisk studie måste väl vara att
kunna inrangera objektet för undersökningen bland någon af
tidens predikoriktningar eller att kunna uppvisa dess
själfständighet och personliga egenart i förhållande till dessa. Trots att en
mycket fyllig bild af Baelters predikan gifves, når förf. likväl icke
fram till några klara och bestämda resultat på denna punkt.
I det tredje och sista kapitlet framlägger förf. sitt arbetes
egentliga och bestående resultat, uppvisandet af den Baelterska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
