Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, anmälningar och granskningar - Hj. Holmquist, Engelsk högkyrka, lågkyrka, frikyrka (anglikanism, puritanism, kongregationalism) i deras historiska tillkomst. Uppsala 1916. Anm. af D. Fehrman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
anmälningar och granskningar
j>j
lutherskt inslag, allt under blandning med puritanska idéer.
I detta program ligger den egentliga början till modern
frikyrkorörelse under medveten motsats till anglikanism och konformistisk
såväl som presbyteriansk puritanism. Den af Barrowe
organiserade lokalförsamlingen i London måste 1593 emigrera till Holland.
Den anglikanska kyrkans fulla utformning var ej fullbordad
genom Elisabeth’s verk, så långt detta än nådde. Reformationen
behöfde kompletteras med en reorganisation. Arbetet på denna
reorganisation är hufvudfaktorn i Englands kyrkohistoria under
de båda decennierna före och efter 1600. R. Bancroft
utbildade en själfständig anglikansk teologi, som mer än något annat
vändt den engelska protestantismen från puritanism till episkopalism.
R. Hooker gaf med sitt stora verk om kyrkoförfattningen det fasta
underlaget för biskoparnas ställning; han visade
episkopalsyste-met såsom grundadt i naturlag och förnuft och såsom harmonierande
med Englands politiska statsform. Mot puritanernas kalvinska
gudsbegrepp (Gud såsom den stränge domaren, hvilken kräfver
världsförsakelse och kamp mot det världsliga) ställde han såsom
fundamental motsats det förnuftiga anglikanska gudsbegreppet:
Gud såsom den gode fadern, mysteriöst närvarande i världen
framförallt i sakramenten, hvilken anvisar oss att verka just i världen
och att glädjas åt allt godt däri. Trots detta sökte han efter en
allmänt religiös basis, där plats bereddes åt puritaner och andra
oliktänkande. Hans moralism, hans betonande af naturrätten
och förnuftet, hans tolerans, allt visar honom såsom lärjunge af
den senrenässans, som under Elisabeth uppblomstrade i Erasmus
och Colets England och som går igen i Shakespeares diktning.
(Det vanliga antagandet om arminianskt inflytande har ej bekräftat
sig). Så fick anglikanismen genom honom för alltid den
rationaliserande renässansstämpel, för hvilken den redan genom sin
tillkomst var predisponerad.
Jakob I började sin regering med en grundlig uppgörelse med
puritanerna, hvilka ställdes inför alternativet: antingen landsflykt
eller underkastelse under den anglikanska kyrkan; för tillfället
valde de det senare. Till lön för kyrkans medverkan vid de
föregående underhandlingarna satte konungen nu i gång en kyrklig
»rekonstruktion» enligt de ledande kyrkomännens, främst
Ban-CROFt’s, fordringar. Denna skedde i och med 1604 års 141 canones,
som åsyftade att införa full uniformitet och på alla punkter
undertrycka puritanerna. Redan öppen kritik af kyrkans tro upphäfde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
