- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Sjuttonde årgången, 1916 /
62

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, anmälningar och granskningar - Hj. Holmquist, Engelsk högkyrka, lågkyrka, frikyrka (anglikanism, puritanism, kongregationalism) i deras historiska tillkomst. Uppsala 1916. Anm. af D. Fehrman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

62

litter aturö’fversikter

disciplin och styrelse såsom nödvändig för salighet (»etceteraeden»).
Men det politiska läget gynnade utsikterna till organiseradt
motstånd, och så kom revolutionen 1640—42 ocli presbyterianismens
segertid, 1643—4g under »det långa parlamentet» som ledande
kraft. Sympatierna voro delade mellan högkyrklig episkopalism,
lågkyrklig sådan och antiepiskopalism, men då Karl vädjade till
vapenmakt, måste det i religiöst afseende splittrade borgerliga
frihetspartiet söka stöd hos puritanerna och därmed taga parti mot
episkopalismen. Så förklarade parlamentet 1642, att den rådande
episkopalstyrelsen var hinderlig för reformationen. För att
revidera det religiösa systemet konstituerades 1643 ett teologkonvent,
den s. k. Westminstersynoden, som väl ej var något verkligt
kyrkomöte, men dock snart skaffade sig en ledande ställning i
kyrkliga frågor. Episkopalismen bröts i och med parlamentets antagande
af den berömda Solemn League and Covenant 1643, som förenade
England och Skottland i bl. a. ett religiöst kovenant till försvar
för de båda kyrkornas reformation under gemensam bekännelse,
kyrkoförfattning, gudstjänstordning och undervisning. Enligt
presbyterianska principer aflägsnades nu katolska dekorationer
ur kyrkorna, och en rensning företogs bland präster och
universitetslärare.

I teologiskt afseende resulterade Westminstersynoden i
West-minsterkonfessionen, som parlamentet antog 1648. Den blef alla
presbyterianska kyrkors enhetsbekännelse och gjorde på så vis
skotsk uppfattning i mycket bestämmande för kommande
angloamerikansk kristendom.

I st. f. episkopatets guddomliga rätt trädde presbyteriatets.
Formligen sanktioneradt blef detta först genom Form of presbyterian
church 1647, hvaremot presbyteriatets guddomliga rätt afvisades.
Den presbyterianska kyrkan blef emellertid den lagliga
statskyrkan. I Skottland ha Westminsterdokumenten alltfort
förblifvit normgifvande.

Hvad England angår, så segrade presbyterianismen aldrig
så i folkstämningen som i parlamentet. Mycken episkopalism lefde
kvar. Och just samtidigt med revolutionen hade den separatistiska
kongregationalismen (partikularbaptismen) och den
organisations-lösa spiritualismen tagit fart. Men den närmaste utvecklingen
gick i independentismens tecken, puritanska independenter
immi-grerade i stort antal från Amerika. Det var dess kamp för
tolerans-tanken, som vann åt den dess två förnämste bärare, Milton och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:05:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1916/0366.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free