Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, anmälningar och granskningar - Hj. Holmquist, Engelsk högkyrka, lågkyrka, frikyrka (anglikanism, puritanism, kongregationalism) i deras historiska tillkomst. Uppsala 1916. Anm. af D. Fehrman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
mens makttid. 1653 lät Cromwell därför upplösa parlamentet,
och s. å. infördes republik med Cromwell såsom protektor.
Cromwell skulle nu åstadkomma hvad det independentistiska
parlamentet ej förmått, att ersätta det presbyterianska systemet
med något bättre. Resultatet blef en independentistisk statskyrka
1633—59 med predikanternas och församlingarnas religiösa
uppfattning såsom en ur statssynpunkt likgiltig sak. I öfrigt existerade
en brokig blandning. Samma församling kunde ena året ha en
hög-kyrklig pastor, andra året en independent. Frikyrkoförsamlingar
kunde fritt bildas, själfva aflöna sina pastorer eller taga aflöningen
från staten —hur de ville. Prästen i en friförsamling kunde
samtidigt vara präst vid en statskyrkoförsamling o. s. v. Det enda slag
af uniformitet Cromwell kräfde af sin kyrka var puritanisk
sedestränghet. Det var det första försöket att i ett helt land
principiellt genomföra toleranstanken, låt vara, att det ock hade sin af
förhållandena gifna begränsning. Det egendomliga är emellertid,
att denna period utan dogmatiskt tvång bars upp af en bestämd
dogmatisk grundåskådning så stark, att den kunde manifestera
sig i en trosbekännelse, Savoydeklarationen af 1658, hvars
kal-vinism är nästan identisk med Westminsterkonfessionens. I England
hann den aldrig få någon betydelse, men så mycket mer i Amerika.
Är independentismen, såsom Holmquist förfäktar, innerst en
statskyrkorörelse (jfr. ofvan sid. 59), blir Cromwell’s kyrkopolitik
lätt förklarlig. Den hvilar på ren och klar independentism och
genomför konsekvent independentistiska ideal.
Frikyrkorörelsen bekämpade väl hvarje förbindelse mellan
stat och kyrka och således äfven den Cromwellska statskyrkan,
med drog dock fördel af den nyinförda religiösa friheten. Ett
brokigt konglomerat af frikyrkor utbildades, förnämligast efter tre
hufvudlinjer. Grupp 1) utgöres af den egentliga frikyrkobildningen,
partikularbaptismen under J. Bunyan, som rönt en viss
inverkan af grupp 2); grupp 2) af de radikalrevolutionära svärmeandarna,
en rent holländsk anabaptistisk sektbildning, som nu inkommit i
England. Här härskade kiliasm och religiös individualism ända till
ett slags kristlig anarki. Den 3:dje gruppen, de organisationslösa
spiritualisterna, fick med sin mystik starkast resonans bland
inde-pendenterna och stod för öfrigt nära grupp 2), den individualistiska
anabaptismen. Milton kan under sina senare år räknas dit. Af dess
olika samfund intressera närmast »The scattered flock» och
»seek-ers». Hur clen exalterade stämningen i vissa fall förledde till an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
