- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Adertonde årgången, 1917 /
xvii

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hjalmar Holmquist. Den 31 oktober 1517. Föredrag till fyrahundraårsminnet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DEN 3 I OKTOBER I 5 I 7

XVII

ledare, ärkebiskop Albrekt af Mainz; denne fick ock med teserna ett
bref, hvari Luther kräfver reform, kräfver att mäklarna utdrifvas
ur templet och evangelium ges rum. Brefvet är skrifvet med den
för Luther karakteristiska pendelsvängningen mellan öfverdrifven
munködmjukhet och pockande trots. Det är allvarsord, som
munken riktar till Tysklands högste kyrkoman: »Så varder, dyre fader,
de åt Eder omsorg anförtrodda själarna undervisade (genom
aflåten) till döden, och så växer alltfort den tunga räkenskap, som I
hafven att aflägga för dem alla. . . Aldrig har Kristus befallt att
predika aflat, men att predika evangelium har han uttryckligen
befallt. Hvilken skam för en biskop . . . om han icke har ett ord
till öfvers för evangelium.» Brefvets djärf het är sä stor, att man på
sina håll i Tyskland undrat om formuleringens äkthet, enär man ej
ägt originalet utan blott afskrifter. Som af kyrkoherde Lundströms
publikation i denna Årsskrift framgår, är vidare diskussion om den
saken öfverflödig. Det här i faksimile återgifna originalbrefvet kan
genom sitt kraf på kyrkans handlande till evangeliets återställelse
betecknas som den första egentliga reformationsurkunden. Genom
det brefvet begynte Luther det dubbla brottet, som Erasmus inför
hans kurfurste karakteriserade med de bekanta orden, att Luther
rörde både vid påfvens krona och munkarnas buk. Brefvet
åstadkom ock, att hela den kyrkliga apparaten sattes i gång för att tysta
munnen på den farlige munken.

Historiskt sedt trängdes dock Luthers djärfva handling genom
brefvet till Albrekt snart i skuggan för teserna själfva och deras
verkan. Visserligen kom den åsyftade disputationen aldrig till
stånd, då ingen mötte Luther. Men i stället togo studenterna och
andra intresserade teserna om hand och utgåfvo dem mot Luthers
önskan genom bokhandeln i tysk öfversättning. Då vår litterära
äganderätts begrepp den tiden saknades, kastade sig boktryckarna
på flere platser öfver det uppseendeväckande dokumentet och spredo
tryck däraf. Inom tre månader voro teserna kända öfver nästan
hela Tyskland och inom ett år öfver stora delar af Västeuropa.
Med dem begynte i egentligaste mening den reformationsrörelse,
som skulle omgestalta kristenhetens historia och skapa en ny tid
i både religionens, politikens och den allmänna kulturens värld.
Hvaruti låg denna tesernas världsomskapande kraft? Ofta möta
vi svaret: tiden var beredd för den stora omhvälfningen; det
behöfdes blott, att en man beslutsamt höjde upprorsfanan mot
påfve-dömet, så skulle segern falla honom till som den mogna frukten.

Kyrkohist. Årsskrift 1917. n!i0 n

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:06:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1917/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free